Socionomer = socialister

Det beror nog inom vilket område du arbetar. Jag har aldrig stött på "borgarhat", varken som biståndshandläggare eller som enhetschef. Då jag studerade var det däremot fult att rösta annat än rött (grönt var ok, ibland... ).

Lite så har jag upplevt innan också. Läste samhälle med beteende inriktning på gymnasiet och var konstant hatad av alla rabiata feminister och vänsteraktivister. Jag vet hur människor ska må bättre av att man tycker synd om dom och gör de till offer. Vilket jag anser att vänsteraktivisterna gör.

Det går utmärkt att vara socialist och socionom utan att se människor som offer, så det går säkert bra att vara en "blå" socionom också. Många universitet är rätt röda, och socionomprogrammen i synnerhet, men det behöver ju inte vara ett problem. Man kan ju inte alltid vara omgiven av åsiktsfränder.

Ja, men jag står inte ut med de röda människornas resonemang som är företagarfientliga. Jag ogillar starkt de som ska se ner på prostituerade och skriker att va måste ha en sexköpslag för att skydda kvinnorna. Istället för att erbjuda exitprogram, hjälp med missbruk, hjälp med ekonomi m.m För enligt många vänsterfeminister så är det bara männen som är onda djur. Istället för att kunna erbjuda sexköparna hjälp med de problem de har och hjälpa kvinnorna ur prostitutionen.

Det här är bara ETT av alla exempel som de stjälper människor med stora problem.  

Oj, du behöver vekligen en dos socialt arbete för att möta dina fördomar Var har du fått den här infon ifrån? Hur kommer det sig att du tror att det är såhär?

Jag har själv sålt sex och sökt hjälp både från psykiatri och socialtjänst om stöd med att sluta vara självdestruktiv.

Det har jag inte fått hjälp med då trots att jag börja som 15 åring. Och de säger att jag har eget ansvar, men erbjuder samtidigt inte psykologisk kontakt.

Men man måste ju hjälpa människor ut från utanförskapet, inte bara tycka att alla människor är dumma. Stod i tidningen häromdagen att efter 10 år med sexköpslagen så erbjuder kommunen inga exit program för de som vill sluta. Missbruksvården för narkomaner är även det rena skämten. Men däremot är de så hemskt att människor knarkar så då ska man döma det för sitt brottsliga missbrukande. 

När en narkoman söker hjälp så ska de göras utredningar i 3 månader för att se vilken typ av behandling som behövs. Men en narkoman vet att de är jobbigt med abstidensen så det klarar inte av att känna att de vill vara drogfria mer än kortare stunder. Det hjälper inte missbrukaren heller, men ändå så är de så förbannat synd om knarkarna.       

Du kommer bli aspoppis på utbildningen om du ska fortsätta tillskriva folk åsikter. Lycka till.

Inte så jag menar men många som är socialister gillar höga skatter, höga skatter för företag och tycker att man ska jämna ut skillnaderna i samhället. Man ska även skrika på att privata aktörer bedriver skola vård och omsorg. Är det rätt uppfattat?

Det låter som om du inte riktigt försonats med den delen av ditt förflutna? Jag hade några studiekamrater som varit med om traumatiska händelser (prostitution, hemlöshet osv). De som klarade sig igenom utbildningen och tog examen, var de som lärt sig att förhålla sig till sitt förflutna. De som använde utbildningen som "egenterapi" hoppade av en efter en.

Läs en bok vettja. Finns massor med litteratur om grundstenarna i socialismen. Det är bra om du försöker förlika dig med tanken på att du kommer att få stå ut med människor som har andra åsikter än du, både på utbildningen och i ditt yrkesutövande. Du behöver inte umgås med oliktänkande privat, men under utbildningen och på arbetstid får du vackert hantera det snyggt.

Man kan ju vara röd och tro på individens ansvar. Jag har en vän som absolut är socialdemokrat men tror på att vi som individer måste ta ansvar över vår situation. Och inte sjutton har han något företagandeförakt efter ha varit högsta HR chef på några börsnoterade företag med kontor runt om i Europa iallafall.

Politik och det man tror på är ju inte en rak linje, och det finna ju många olika sätt att tolka samma sak på. Men målet är ju ofta detsamma. Ett bra Sverige.

Men vad du än pluggar och vart du än hamnar ska du nog tagga ner lite. Ingen gillar en "viktigPetter".

Men inte när majoriteten går med den inställningen. Inte om majoriteten tycker att de var rätt att ungdomarna i husby brände upp sina grannars bilar. Att säga att det inte är konstigt att man gör de när man stänger ut de från samhället har man gjort de människorna till offer.Jag känner inte att jag har problem idag, löst de på egen hand. Däremot är jag emot synen att de skulle varit synd om mig m.m

Om man bara lyssnar på ett radioprogram om tjejen Nora den fastspända flickan så ser man vilka brister de finns inom vården. Sen jobbar de en drös med oengagerad personal. Jag vill ha människor som är engagerade och som vill hjälpa människor utan att tycka synd om dom för det.  

Men hur kan man tro att det bästa målet är att ta ifrån människor deras löner för att ge de till oengagerade individer? När socialdemokraternas syskonorganisation anordnar bussturer med slogan "odla ditt klasshat". Då får man ett vi och dom perspektiv och att det är alla rika som suger ut de fattiga i samhället. I Sverige har alla möjlighet till utbildning, gratis läxläsning finns på hur många ställen som helst i Sthlm. Grejen är den att de som faktiskt behöver gå, ändå inte gör det!!!

Jag är socionom och tycker väl att många socionomer har ganska likartade åsikter. Jag har själv tidigare röstat på vänstern och socialdemokraterna men det gör jag inte längre. 68-vänstern lever i mångt och mycket kvar bland socionomer men de försvinner ju sakta men säkert vilket jag tycker är bra. Jag har åsikter som jag inte dryftar med mina kollegor just för att de inte är tillräckligt politiskt korrekta för att passa in.

Men snälla TS, du kan ju överhuvudtaget inte umgås med andra människor om du inte kan acceptera att de har andra åsikter än du. Du får släppa den här fixeringen, den verkar vara väldigt omogen. Ska du skita i att utbilda dig till det du vill för att dina kursare kanske inte tycker som du? Om så är fallet är det nog lika bra att du inte blir socionom.

TS: Jag tror säkert du skulle passa som socionom. Alla måste inte ha samma åsikter. Jag t.ex. är av åsikten att cannabisbruk ska avkriminaliseras och kanske t.o.m. legaliseras samt att jag tycker att prostituerade ska få starta fackföreningar och betala skatt om de vill det. Tror du jag pratar högt om detta?

Men vad svamlar du om? Tror du att någon håller med precis allt det partiet de röstar på gör?

Självklart har inte alla samma åsikter det förstår jag också. Och jag håller med dig, men självklart går jag inte runt och skyltar med att jag tycker att prostituerade ska få lagligt betala skatt, ha rätt till pension m.m

Men jag tycker att själva grundtankarna människor har även resulterar i hur man bemöter människor man behandlar. Hur man utformar behandlingen. Man omhändertar barn idag hos socialtjänsten för att kvinnorna säljer sex. Man tycker inte om att de säljer sex alltså. Men om man nu inte tycker om att de gör det och inte kvinnan heller gör det kan man ge stöd till personen att hitta ett annat arbete, utbildning. Finns det missbruk så får man hjälpas åt att ta sig ur det.

Ett annat exempel är många socialtanters inställning till kontaktperson. En kvinna jag känner men väldigt lång erfarenhet och utbildning fick i uppdrag av kommunen att bli kontaktperson åt en deprimerad tonåring. Det sa att "gå ut och fick, se på bio och gör lite roliga saker så han mår bättre". Hon förklarade att hon inte arbetade på de sättet utan att hon vill stötta människor att bryta sin isolering. Hon stöttar människor till att aktivera sig, frågar va de behöver för stöd för att våga söka långvariga relationer på egen hand. Vad det kan göra själva för att må bättre.

Jag tycker med den inställningen att "underhåll honom några timmar så blir han bra" är ineffektivt. Det är bra att aktivera någon, men kommunen kan inte betala för att människor ska få låssaskompisar att umgås med. Själva grundinställning enligt mig är fel. Misstänker att jag kan bli väldigt frusterad på sådana kollegor.