Hejsan?? Jag undrar bara hur vanligt det är med missfall när man har TYDLIGA gravtecken, eller om det inte spelar någon roll.....
.....tänkte bara eftersom alla här inne så gärna vill ha en värkande mage, kräkas på mornarna och ömma bollar till bröst!!!
Tacksam för många svar!! Då blir "undersökningen" mer korrekt :)
KRAM FRIDA
Ja, den frågan puffar jag gärna på! Jag är i början av vecka 8 och jag mår pest just nu! Jätteillamående och trött. Har ulkat så mkt idag så att jag är trött i magen. 
När jag skrivit det i andra trådar har jag ofta fått till svar att det tyder på att allt står rätt till med den lille och att många andra önskar mina symtom. Åh, hur kan man bara vilja må så vansinnigt illa???? Jag försöker tänka positivt dock. Det kan inte bli mycket värre än det är nu och om senare kommer ju belöningen! 
Jag fick missfall i helgen, va inne på gynakuten, där sa dom att det är 20 % risk att man får missfall så risken är ganska stor tycker jag. Är ju 1 på 5...
Jag var i vecka 10 men fostret hade tydligen dött tidigare. Jag hade himla illamående och ömmande bröst fram till början av vecka 9 då kände jag att nått va fel sen fick jag en himla "mensvärk" och sen började jag blöda...både vanligt mensblod men oxå lite klumpigt och ...äckligt..
gå och kolla upp er, dumt att gå förlänge
lycka till
När jag fick mitt senaste MA så mådde jag pyton även efter det att fostret slutat växa... 
Illamåendet försvann först när missfallet kommit ut.
Har mått illa och haft typiska symtom på graviditet vid tidigare mf/ma förut också så det är inte alltid ett säkert tecken på att allt är okej. Snarare ett tecken på att man reagerar olika på graviditetshormoner.
Jag mådde illa och hade ömmande bröst,men i vecka 9 upptäcktes det på vul att det var ett MA. Graviditeten hade stannat upp vecka 7. Skrapades en vecka senare och då försvann både bröst och krämpor. Tyvärr,trodde också jag att iallamående var positiva tecken, men ack så fel.
Hoppas på det bästa för er alla.
Kram från Mig.
Tyvärr, illamående är ingen garanti.
Det bästa tror jag är att bara vänta ut de tolv veckorna och inte grubbla för mycket för om det blir MF under den tiden så har något viktigt gått fel och det finns ingenting man kan göra åt det om det bara sker enstaka gånger.
Naturen har sina skyddsmekanismer för att vi ska föda så friska barn som möjligt, och det är få kvinnor som får upprepade missfall av en specifik medicinsk orsak. De som får det hittar dock varandra lättare på sådana här sajter och ger nog ofta intryck av att multipla missfall är vanligare än de är rent statistiskt, tror jag.
Jag hade mer symptom under min ofostriga graviditet än vad jag hade när jag väntade min son.
jag mådde dåligt och hade superömma bröst. det blev missfall ändå.
Vid vul i v12 såg dom att mitt foster dött redan i v7-8 men att livmodern fortsatt växa som om ingenting hänt. Det märkliga var att jag under vecka 8 började må jätteilla, ett illamående som förvärrades under v 9 och 10. Brösten ömmade och jag var konstant super-trött.
Under allt mitt illamående så "tröstade" jag mig med att det åtminstonne var ett tecken på att allt stod rätt till.
....men så var ju inte fallet.
Bara några dagar efter skrapningen så försvann alla symptom.
Jag har under tre graviditeter aldrig mått illa, två har slutat i mf och en slutade i abort v 12..... Trodde också illamåendet var i princip en garanti...
Tack för era svar!! Det visar att myten om att må risit under graviditeten som ett säkerhetstecken verkligen är en myt för många! Då är det nog kroppens sätt att ta emot hormoner som spelar in mer än att illamående är ett tecken på att graviditeten fortsätter som den ska!!
/FRIDA
Jag mår fortfarande väldigt illa och har riktigt ömma bröst nu under mitt missfall. Började blöda 10+3, för 4 dagar sedan.