Fördomar om de som bär tatuering...

Jag kommer sitta som den grymmaste tanten på ålderdomshemmet med massa tatueringar och utmana folk i rullsrolarace, och jag kommer fortfarande älska alla mina motiv. Och jag har en hel del.
Är man missnöjd, KAN man ta bort det.
Om man vill.

Den jag är mest stolt över just nu är min Rått-döden som sitter med en lie på ett timglas. Det är från Terry Pratchetts Skivvärlden ;) den pryder hela min underarm :D

Jag har ingen fancy utbildning (än, är 26 så jag har fortfarande tid om jag vill), men jag har fast jobb, lägenhet, pojkvän och katt, läser ca 40 böcker om året (håller räkningen) och anser mig själv Ganska allmänbildad.

Tatueringarna är en del av mig och jag skulle känna mig väldigt naken och anonym om jag tog bort dem.
Jag älskar konst.

Däremot kan jag också ha fördomar!
En svanktatuering binder jag ihop med tjejer som blir mammor för tidigt (men det är för att jag har kompisar som har det), och de flesta tribaler är bara tråkiga, dvs folk utan fantasi. (Även om jag själv har en med! Den gjorde jag när jag var 15 och ville vara tuff! Hahaha! Men men, jag hade verkligen ingen fantasi, men nu är den en del av mig med ;) )