Överdriver vi inte en smula nu?

Helt rätt!
Vi kan inte linda in våra barn i bubbelplast och skydda dem från allt. Resultatet blir en massa prinsar och prinsessor utan förmåga att hantera livet. 
Dessutom är det väl ett utmärkt tillfälle att lära barnen att man kan dela med sig till en kompis om det nu är så att man glömt? I dotterns klass sker det på automatik. De som har delar utan en massa diskussioner med sig till de som nu inte råkar ha. Det tycker jag faktiskt är en viktigare sak att bära med sig. 
 

Har du  läst trådstaren? Alla förstår att det inte handlar om det traumat eller de tveksamheter som omger fruktstunden vad gäller barn i dysfunktionella familjer. Alla förstår att det är ett problem med de barn som aldrig har frukt, eller ständigt måste se på när alla andra har. TS ber speciellt att vi inte diskuterar det i denna tråd. Det kan man göra i trådar som handlar om detta. Här pratar vi om föräldrar som tycker det är hemskt att man någon enstaka gång har glömt, så att ens barn gudbevars fått titta på just den dagen. DET tycker jag är ett hån mot de utsatta barn som aldrig har faktiskt!!!
 

Åter igen så handlar det kanske inte om fruktstundens vara eller inte vara. Det är en helt annan diskussion. Jag tror inte någon vettig människa tycker att ett barn ska sitta dag ut och dag in utan frukt. Jag tror inte att någon tycker att det är vettigt med en lärare eller ett klassrum där man inte delar med sig. Det tillhör som sades innan vanligt folkvett. Nej, det handlar om de föräldrar som inte ser själva problematiken, utan jämställer deras Pelles glömda frukt en gång på en fredag med de utsatta barn som varje dag får sitta i skam och utsatthet. De utsatta barnens problematik är det skolans sak att ta hand om. Det är allas vår sak att ta hand om, men Pelles glömda frukt är det faktiskt Pelles föräldrars och Pelles sak att fixa, för om Pelle inte kan fixa den enda glömda frukten utan att se det som ett stort trauma, om Pelle inte har någon som helst förberedelse för att ta itu med livets ups and downs, så blir det nog lätt så att samhället måste ta hand om hans minsta små problem i framtiden. Var finns då resurserna att ta itu med de verkliga problemen?  Så tänker jag i frågan. Och då ska tilläggas att jag inte alls är så säker på att fruktstund där alla ta med eget är en bra idé........Men man får liksom se grader av saker