Jag undrar när man ska reagera om ett barn har svårt med uttalet av vissa ljud. Mitt barn kan inte säga K, R, S eller V. Det är de mest uppenbara som saknas, finns säkert fler. Även vissa vokaler blir väldigt lika.
R vet jag ju att det kan dröja, men de andra? Hur kan man träna på dessa ljud på ett lekfullt sätt?
De testar ju språket på fyraårskontrollen på bvc senast.
Beror på hur gammal barnet är?
Så innan dess behöver man inte oroa sig?
Jag har hört att det är vid fyraårskontrollen som BVC börjar lägga vikt vid uttal i alla fall. Vid 2,5-årskontrollen så vet jag att de kollade ifall sonen kunde säga vissa ljud som typ V, men tror inte något gjorts om han inte kunnat.
Oxå nyfiken. Ser fram emot att vårt barn ska börja prata rent eller åtminstone rent nog för att en utomstående ska förstå utan problem. 
Oftast prata dom flesta så pass bra i 3års att dom flesta förstår vad dom säger. Men det brukar rätt till sig med tiden och andra är tidiga medans vissa väldigt sena. oftast killar sägs vara sena och en dag händer det. så där är väl inte riktig någon ålder på det vad jag vet.
Du kan väl fråga fröknarna på dagis och höra med dom. Dom har säkert koll och det hade nog påpekat om det var nått som inte stämmer.
Oroa sig vet jag inte om man behöver börja göra ens vid fyraårskontrollen. Barnet kanske får gå till en logoped i så fall, men det är väl ingen katastrof. Jag vet flera som talade otydligt som barn, men nu pratar helt normalt, så de flesta kan tids nog.
Ok, oroa är fel ord. Reagera skrev jag i trådstarten och det är väl bättre kanske. Vad jag menar är när är det onormalt sent och när bör man sätta in extra hjälp för att barnet ska lära sig.
Mitt barn är 2,5 år.
Det är inte så att jag oroar mig egentligen eller har någon stress eller press på barnet. Undrar bara hur det brukar vara, känner inte så många barn. Märker att barnet blir frustruerad när man inte förstår vad hen säger, tänkte att man kanske skulle på ett lekfullt sätt träna på de svåra ljuden så det blir lättare.
Det är så olika det där. En av mina söner kunde inte säga "R" så när han började förskolan (förskoleklass heter det väl numer). Då fick han hjälp av talpedagog så när han började första klass var talfelet borta.
En annan son pratade väldigt lite och få ord, nästintill omöjlig att förstå han fram tills han var ca 3 år. Nästan över en natt började orden att flöda och han blev en riktig pratkvarn.
En 2,5-åring skulle jag knappast oroa mig för eller reagera på.
Nu när ni skriver om 4-årskontroller och skolstart inser jag att 2,5 år är väldigt ungt. Det är väl bara att avvakta kanske.
Mitt barn är väldigt tidig i språket på andra sätt, enormt ordförråd för sin ålder och har talat i långa meningar (mer än 10 ord) sedan innan tvåårsdagen. Grammatiken finns där också, eller är på väg. Hen böjer verb, använder pronomen rätt etc. Kanske är det därför det känns som att hen är sen med uttalet.
man kan ju ändå öva på en del ljud. S, tex: Vad säger ormen - "ssss" osv. Dvs leka med ljuden. Jag övar med min fyraåring och även 2,5-åringen tycker det är jättekul.