beskedet kom som ja hade väntat mig

just nu känns allt blä, men de e som min bästa kompis säger du kommer snart på något nytt..
kankse behöver lite tid å smälta allt innan ja går vidare å funderar ännu mera på hur ja ska göra.
det jobbiga e att ja väntar barn med min nya sambo, var hos bm idag å bad å få träffa kurator då hade dom en som jobbat på familjerätten inan så har en tid hos henne på måndag så hon kanske kan ge mej lite tips å ider hur ja ska gå vidare

deras pappa e duktig på att ljuga, ja stämde han pga han tog barnen.
men han lyckades ändå, han har hela tiden sen ja anmälde han för misshandeln på mig att var psykisk sjuk, å skulle ha övervakare m.m han kan anmäla mig för allt möjligt fattar typ inte ens hur man kommer på allt.

När ja gick vidare med mitt liv å han såg att pojkarna mådde bra så var han tvungen å fortsätta å psyka barnen.
stora pojken äter inte frukost inan han ska till skolan, minsta pojken har backat i utvecklingen, kommer med smutsiga kläder till soc å ingen reagerar.

stora pojken vill bo hos pappa han blir 7 år i höst, pratade med soc om de å vi kom fram till att det kankse e bäst att han får vara där han vill vara just. å minstingen han e 3 år han vill bara vara hos mig å min sambo.

men det gick verkligen inte, utan helt plötsligt så hade min sambo slagit pojkarna fast det inte e sant, känns som han kommer att fortsätta tills pojkarna förstår hur illa det är. Så tror han att han straffar mig men det e ju pojkarna som tar stryk av detta...

Så fort det har varit något som pojkarna har sagt eller ja känt mig osäker på så har ja alltid rådfrågat soc för att veta hur ja ska göra eftersom deras pappa e som han e. Men det hjälper uppenbarligen inte när man kommer till tingsrätten.

Å just att han påstår att ja blev en sämre mamma för att jag e förlovad och väntar barn med min sambo ja älskar ju mina pojkar lika mycket å vill inget hellre att att dom bor hos oss..

Min advokat kunde inte heller förstå hur tingsrätten gick på hans sida när han bara satt å ljög å det märktes på han hela tiden.

När min advokat sa saker så skämdes deras pappa så himla mycket, men uppenbarligen såg inte rådmannen det.

ska träffa en kurator på måndag som har jobbat på familjerätten innan så hon kankse kan hjälpa mig hur ja ska göra eller ge mej tips. 

så kan det vara, hoppas att det spricker en vacker dag för han å han åker dit på de...
men just nu känns det väldigt långt borta måste ja säga.

men men det skall väll bli bättre någon gång, just nu orkar ja inte ens försöka å ringa till dom eftersom han svarar inte när ja ringer å ja måste få må lite bra, å framför allt min bebis..