är ett rent och städat hem värt allt bråk och slitage?

Mmm. Det är nog väldigt vanligt att det blir bråk och missnöje just för att "smärttröskeln" för vad som är städat/skitigt är olika bland parter i ett förhållande.

Det är möjligt att det ligger andra problem bakom, och att om man slutar bråka om städning hittar man snart något annat att gräla om istället, men jag tror faktiskt att det ibland kan vara så att om man kan kompromissa om hur ett hushåll "måste" skötas (eller misskötas) så har man eliminerat problemet.

Hoppas det är det senare som gäller för er, och att ni kan hitta en jämvikt som ni båda kan leva med!

Man får jämka i en relation. Försök komma överens om en nivå där BÅDA står ut. Allt är inte lika viktigt i livet. Om det är stökigt och du inte står ut, kom överens om med din man då rå att han får dra tyngsta lasset med nåt annat - tvätten kanske?

han är inte bra på att jämka, han tycker att om jag vill ha rent får jag städa....... han kan städa när han tycker det behövs.... men det kommer aldrig dit liksom..

Jag är en av dem som inte dammsuger varje vecka och putsar fönster 1 gång om året. Jag erkänner att jag bygger pappershögar och klädhögar. Men jag plockar undan leksaker och är duktig på att tvätta, stryka och handla mat.

Jag skulle aldrig orka leva med någon som var på mig varje dag om att plocka, diska, städa etc. Det skulle bli för stressande i längden att tvingas göra saker jag inte gillar varje dag. Tänk dig själv om någon skulle tvinga dig att springa 5 km varje dag och du inte gillar att springa trots att du vet att det är nyttigt. Så känns det. Jag är imponerad av dig som inser att han kanske menar precis det han säger och att du är beredd att kompromissa!

Vi har löst det med diskmaskin (oj vad många bråk som försvann. världens bästa uppfinning!) och att kompromisas fram en nivå. Och det är inte lika rent som sambon vill och inte lika dammigt som mitt hem blivit. En riktig kompromiss alltså!

Det kommer inte att hålla om ni kör bara hans linje, lika lite som bara din linje håller. Om inte han exploderar nu, så kommer du att explodera senare. Det kan ju vara intressant ur experimentsynpunkt, att se var hans gräns går. Om han har en gräns och hur den ser ut. Då vet ni liksom hur långt ni har emellan er i den här frågan.

Sedan kan ni sätta er ned och göra en kompromiss, dela upp vad som ska göras och ungefär hur ofta. För där måste ni så småningom hamna om det ska bli bra i längden. Och psst, igen, köp diskmaskin.... Det kommer undan från bänken och det blir så rent, så rent!!! Värt varenda krona och värt det skåp som försvinner!

Det handlar ju om att hitta olika saker man tycker är viktigt/är bra på och att dela upp ansvaret så att var och en ansvarar för det som den tycker är viktigast och att bägge har lika mycket egen tid när allt är gjort.

Om du tycker att det är jätteviktigt att man diskar efter varje måltid och inte han så är nog den enklaste lösningen att du ansvarar för att diska efter maten, i gengäld kanske han tar huvudansvaret för tvätten? En diskmaskin brukar också av de flesta anses vara en billig förhållanderäddare.

Samma sak med städningen. Eller bestäm att ni städar på onsdagskvällen tex och ha sedan extra mysigt fika när ni är klara. Eller så plockar du i veckorna, men han ansvarar för att dammsuga och torka golv med lämpligt intervall.

Min sambo och jag bestämde under graviditeten att vi skulle låta barnen komma i första hand, deras lek, utveckling och att det viktigaste för oss var att få vara med dem så mycket vi kan. Det är en sådan kort tid de är små. Jag älskar den här tiden. Hemmet får se ut som det gör några år. Det är väl inte kaos precis men jag åker hellre ut i skogen en solig dag, även om det står ett stort diskberg i köket och golvet är fullt av leksaker och smulor. Min sambo kommer hem trött från jobbet men klagar aldrig.

Vi gör ett gemensamt ryck i bland men överdriver sällan. Om det ser förjäkligt ut så anklagar vi inte varann utan säger bara " Fy faan nu ser det förjäkligt ut här. Nu får VI skärpa oss lite och göra ett ryck" Men då har ju vi turen att vara ganska lika, så jag förstår att det är lite värre för er. Men man måste hitta en medelväg. Båda två. Kanske ett slags schema?? Ett LAGOM schema...

Jag o min sambo hade liknande problem. Men det var jag som inte tyckte det var så petigt med städningen. (disken vill jag dock ha undan).

Han ville att jag skulle städa o plocka upp för jag gick hemma med barnen o han jobbade. Fastän jag sa att jag inte orkar hålla kliniskt rent med två barn oxå så muttrade han.

Allt ändrades den dan jag började jobba (o han var pappaledig) och fullkomligt sket i sädningen. Jag sa att jag jobbar på dagarna o det är hans jobb som går hemma. Han insåg då att man måste hjälpas åt för att alla ska må bra.

Nu vet inte jag om ni har barn och om han varit hemma med dem....

Vi är inte så petiga med städningen idag utan tar en storstädning en gång i veckan.
Men det är klart att man vill ha undan disk o annat varje dag.....

vi har diskmaskin, men det kommer ändå inte ner i- eller upp ur den Nu är liksom det jobbigt för honom...

Tack för alla tips, jag ska börja jobba snart och då ska han vara hemma med barnet och då kommer jag inte orka ta hand om städningen, och han kommer säkerligen inte göra det dagtid!

Då har du ett perfekt förhandlingsläge när han har varit hemma ett tag. Hans respekt för vad du gjort kommer att öka. Lycka till!