Ensam mamma vill inte dejta ensam pappa

Jag hade också massa sådana tankar som du, och omgivning som du. Alla tjatade om att träffa någon trevlig singel-mamma.

Till sist kom jag på att jag bestämmer ju faktiskt själv, och nu är jag sambo med en smått fantastisk kvinna utan barn. 

Och du förväntar dig att denna barnlösa kille ska tycka ditt barn är underbart och gilla att bli väckt på nätterna? Kanske dom är barnlösa just för att dom inte VILL ha barn själva. Då tror jag inte dom vill ha din unge heller faktiskt.

Tja, nu är jag inte singel sen några år tillbaka iofs, och misstänker att jag är väll dryga 10 år äldre än dig, men OM jag skulle bli singel imorgon dag, skulle jag absolut inte ha något emot att dejta en ensam mamma - fast jag inte har barn själv. Förutsatt att det fungerar och känns bra för ALLA, inte minst barnet ifråga, skulle jag gärna kunna tänka mig bli "bonus" pappa. Nu har det inte blivit så i mitt liv hittils, men jag skulle absolut inte ha något emot det. Jag är generellt välldigt barnförtjust, så det är faktiskt trist att INTE haft möjligheten... Men ja. Ibland blir inte livet som man tänkt sig.

Smart TS, själv sitter jag här med en underbar man, som tyvärr inte är någon vidare pappa så tillvida att han inte orkar med gap och skrik så barnet får som det vill ofta.

Eftersom även mamman låter barnet bestämma i mångt och mycket så är barnet som det är. Det känns som om jag balanserar på en skör tråd hela tiden, vill inte underminera pappan men vägrar låta barnet växa upp och bli en vedervärdig skitunge rent ut sagt.

Tack och lov har barnet nu en LVU insats som mamman valt frivilligt som kommer hjälpa barnet. 

Men ärligt talat funderar jag på hur i hela friden man kan säga att man vill skaffa en lgh som han kan vara i med barnet vid umgänge.      

Såklart det finns män i din målgrupp som älskar barn och inte skulle ha nått emot att du har barn, plus att dom själv inte har barn. Jag har själv träffat såna män. Så dom finns, så du behöver ej oroa dig ;)

Min erfarenhet är att män oftare kan ta till sig andras barn än vad kvinnor kan. Kanske för att män i högre grad förväntar sig att den nya ska ta hand om hans barn så att han själv kan leva på som förr.

Eftersom du vill ha såpass gamla män kan kanske vuxna utflyttade barn vara ett alternativ

Vad betyder det? Känner inte igen. Vad stödjer du det på? Din erfarenhet? Dina vänner? Har du fört nån slags statistik? Vad baserar sig din erfarenhet på?

Mitt jobb som familjeterapeut.

Då får du väl helt enkelt vara tydlig med att du inte vill träffa män som har barn.

Men du ska då heller inte förvänta dig att de har den förståelsen för vad en förälder har att brottas med.

 

Jag har också den erfarenheten. Vänner, bekanta och den totala frånvaron av mäns inlägg på det här forumet. Plus att det stod i förordet till den där styvfamiljsboken som heter typ "Absolut Kärnfritt" eller något sådant - de hade haft svårt att hitta styvpappor som tyckte att det var särskilt jobbigt. 
Vet inte varför det är så. Det kan ju vara som anonym (smart) säger, men det finns exempel (mitt eget t.ex.) där bonusmamman inte tvingas ta så mycket ansvar men denna ändå tycker att det är urjobbigt. 

Jag önskar det fanns mer forskning kring det här. Man hör ofta vad folk tycker sig uppleva, med all respekt för era upplevelser, jag kan tro er för ni låter ändå balanserade, men allt för ofta hänvisas till sagorna, elaka styvmödrar, ingen rök utan eld.

Att få killar skriver här kan bero på att fler dras till flashback. Är själv inte tillräckligt hemma där men kan va värt kolla upp vad som skrivs där i ämnet

Annars är det väl extremfallen som tyvärr dyker upp på nyheterna och där är väl just styvpapporna överrepresenterade, för övergrepp och mord. Men det är som sagt extremfall.

Skulle tillägga att de styvbarn som yttrat sig här på fl, vad gäller mindre bra erfarenheter av styvföräldrar så ser jag inte att det är övervägande styvmödrar utan styvpapporna upptar också sin beskärda del.

Hade inte hört talas om Absolut kärnfritt. Tackar för tipset, ska kolla upp den.