Vårdnadstvist med en sadist
Jag känner att jag bara måste spy lite anonym galla över pappan till mitt barn nu när vårt gemensamma barn sover. Hur kan man hålla på år ut och år in och plåga den man har barn med och göra allt man kan för att sabotera sitt eget barns uppväxt med att bedriva tvister i tid och otid? Den här pappan har satt i system att driva igenom umgänge- vi har väl fyra, fem domar vid det här laget- för att sedan bryta mot dem själv och sedan antingen gråta ut hos familjerätten, tingsrätten, sin nuvarande fru eller skaffa nytt ombud och försöka driva igenom vitesutdömande mot mig. Han kan sätta igång en tvist medan vi faktiskt har en pågående dialog om umgänge. Umgängena blir sällan av, för vi hinner knappt ut ur rättssalen innan han bryter mot den nya domen. Och så sitter han där i rättssalen och kan säga rakt ut - när vi hamnar i rätten igen- att han ju faktiskt arbetar just den veckodag som umgänget ska vara. Vad jag inte begriper är om inte nämndemän och ombud fattar vad han sysslar med? Jag känner mig helt sjuk av det här, Har försökt parat med hans nuvarande fru och hon är vettigare än han- men samtidigt brukar hon "gå igång" och bombardera mig med ogrundade påståenden med andemeningen att det är jag som krånglar. Han har alltså dumpat vår dotter, utsatt henne för övergrepp och fått henne påkörd av en bil. Jag känner att hans beteende är sadistiskt mot både mig och vårt barn. Naturligtvis har han försökt få vårt barn att tro att det är mitt fel när umgänget inte fungerar, vilket det aldrig gör eftersom han inte ens behagar dyka upp. Jag bara undrar om det finns fler med samma erfarenhet och om ni lyckats få stopp på eländet?
