"vi som snart försökt hela jävla 2013 med första ungen"
Här får vi som inte lyckades på de tre första försöken spy lite galla, vara lite bittra, ganska ironiska och framförallt väldigt peppande. Välkommen!
Här får vi som inte lyckades på de tre första försöken spy lite galla, vara lite bittra, ganska ironiska och framförallt väldigt peppande. Välkommen!
Jag är inte heller med i statistiken, har försökt i snart 20 månader.
Och jag som är helt nedbruten efter 6 månader ^^ haha saker får verkligen perspektiv ibland!
Hoppar in här jag med...
Började försöka i augusti förra året... Blev gravida efter 3e försöket men konstaterat ofostrig graviditet i v9.
Läkaren ville att min kropp skulle få "ta hand" om det själv så vi avvaktade ett par veckor-inget hände.
Fick tid hos KK och fick en behandling cytotec. Blödde å hoppades att allt skulle va ok men NÄ... Visade sig att det på ngt via växt till sig igen och såg så gott som utspä det gjorde innan cytotecen. Fick en runda till och tänkte NU jäklar!!!!
Började få extrema blödningar som kom helt utan förvarning. Kunde sitta på en stol å när jag reste mig upp så kände jag hur det bara rann.... Inte så trevligt när man va på jobb. Genom kläder å allt-tur att man har svarta jobbyxor kan jag sägað??±
Fick tillbaka till KK som konstaterade igen att cytotec inte hjälpt. Fick tid för skrapning (varför gjorde jag bara inte de från början). Detta va nu i februari, det var i november som det konstaterades att allt inte va som de skulle.
Tog alltså nästan 4 månader!!!! för det missfallet att "försvinna"
Nu i september sitter jag å väntar på att mensen inte ska komma... Håller tummarna då den annars ska komma i dagarna.
Känner mig inte riktigt som jag brukar men vet inte om det är som man greppar efter grässtrån... ð???
Allt detta medans vänner bekanta å kolleger ploppar fram ungar överallt!!!!
Så nääää då inte all bitter!!!! ð??
Haha
Hej på er! Tänkte hoppa in här och vara lite bitter jag med! Vi har försökt i 10 månader utan någon som helst resultat. Jag är lika säker varje månad på att jag är gravid. Alla dessa symptom som jag är säker på att jag har men som sedan visar sig vara vanlig pms eller något, det är så frustrerande!! Jag har alltid haft lätt för att må illa på morgonen eller om jag blir riktigt hungrig, det vet jag ju när jag tänker efter, men nu tänker jag alltid att det är ju säker gravidillamående. Har också ömma bröst någon vecka innan mensen och även det tolkar jag ju som gravidtecken.
Men likt förbannat är det samma sak den här månaden. Jag har haft ont i huvudet och tänker att det är ju ett tidigt tecken på graviditet, på grund av hormonerna har jag läst. Men när jag tänker efter så får jag bara ont i huvudet när jag sitter vid datorn på jobbet så jag kanske helt enkelt behöver glasögon. I lördags började jag grina (nästan) utan anledning och på kvällen kollade jag på filmen" We bought a zoo" som är en riktigt mysfilm (jag har dessutom sett den förut) och grät typ genom hela. Brukar inte vara så känslig så återigen är jag övertygad om att det är gravidtecken. Jag blir tokig!
Är det någon mer som är duktig på att övertolka dessa symptom? Det är ju så dumt för jag blir ju bara ännu mer besviken när jag får min mens :(
BIM imorgon så vi får väl se hur det går...
Har inte skrivit på ett tag nu men.. Igår kväll kom mensen, jag deppade ihop totalt. Känner mig så sjukt dum/puckad som överhuvudtaget hoppades på att det skulle bli något.... Fortfarande helt nere och är hemma från jobbet idag, vilket får mig att må ännu mer skit för jag vet att jag egentligen borde jobba.