Curlar du ditt barn?

Min 8-åring tar sig inte själv hela vägen till och från skolan pga att hon måste passera ett par vägar med helt sjuk trafik som jag knappt själv vill gå över :-/ Men vi måste ju över, så vi går tillsammans över och sen får hon gå själv sista biten till skolan.

Av samma anledning handlar hon inte själv i affären. Fast vi har hopp om att det ska öppnas en affär närmare oss i början av nästa år

Hon kan laga sån mat hon gjort, typ pannkaka och pasta och korv. Men t.ex nudlar har vi aldrig hemma och hon har aldrig provat att koka ett ägg.

Hon tycker inte om att vara hemma själv, och vi har inte haft behov av att övertala/tvinga henne att vara det. Men hon får om hon vill och har varit det några gånger.

Sammanfattningsvis tror jag "curling" till stor del beror på var man bor. Barn i mindre samhällen får ju oftast mycket större frihet tidigare än barn i storstäder eller ute på landet (där man måste ha bil).

En annan curling-fundering jag har... Det känns som att många är så rädda att bli beskyllda för att vara curlingföräldrar så att de missar att lära barnen hjälpsamhet.

Jag tycker gränsen kan vara svår ibland, men eftersom jag vill att dottern ska lära sig att man kan göra andra människor tjänster utan att vinna på det själv, så måste jag ju föregå med gott exempel. T.ex gör jag frukost åt henne på vardagarna också gör hon det åt mig på helgerna. Ibland kan jag gå och hämta något som hon vill ha (och är för lat för att hämta själv ) och hon gör ibland detsamma åt mig, när det är jag som är lat..

Jag föddes 1969 i en arbetarfamilj och har inget minne av att jag gjorde något hemma innan tonåren, mer än att möjligen hålla hyfsad ordning i mitt rum. Jag trodde det var 70-talsrelaterat, att "barn ska få vara barn" typ... (vi hade inga läxor heller förrän i 5:an eller 6:an). 

Men nu är ju idealen helt annorlunda så jag förväntar mig att min 8-åring (utöver att göra läxor) ska göra åtminstone någonting hemma. Fast egentligen är jag fullkomligt nöjd om hon plockar undan sin tallrik efter maten, hänger upp sina kläder i hallen, inte sprider runt sina saker i hela lägenheten och snyggar till sitt rum en gång i veckan. Annat som hon gör (som att hjälpa till att laga mat) gör hon för att det är kul, jag tycker inte det är nödvändigt att kunna förrän man närmar sig tonåren. Precis som att ta hand om tvätten. Det minns jag att jag fick börja med när jag var 14 år, och jag lyckades faktiskt lära mig det direkt trots att jag inte behövt öva sedan lågstadieåldern

Jag gick visserligen till skolan själv när jag var 6 år, men det hade nog mest med att göra att trafiken var mycket lugnare på 70-talet, åtminstone där vi bodde. 

Min teori är att "förr" fick barn hjälpa till hemma om det behövdes. I min familj behövdes det inte så mycket, båda mina föräldrar jobbade visserligen men jag har inga syskon och det fanns väl helt enkelt inte så mycket hushållsarbete att göra. Min man som också var barn på 70-talet minns däremot att han fick göra jättemycket hemma, framförallt att ta hand som sina två yngre bröder eftersom hans mamma var ensamstående och jobbade mycket. 

Idag får barn hjälpa till hemma för att man tror att det kommer bli svårt att lära dem något när de blir lite äldre (10-12-14 år...) om man inte har börjat tidigt. Även om det kanske egentligen inte behövs.

Och förstås för att grupptrycket föräldrar emellan är så mycket större nu, eftersom man har kontakt med så väldigt många fler människor (via sociala medier) än man hade på 70-talet. Så det är lättare att hetsa varandra och jämföra barnens prestationer.