Curlar du ditt barn?

Jag personligen fick varken lära mig ekonomi, matlagning, tvätt eller att prestera för att få nåt. Jag fick inte åka spårvagn själv heller (men gjorde det ändå).lärde mig- inget. Vilket gör att mina barn får lära sig, under kontrollerande former att göra sånt. Dom har vart hemma själva ibland, korta stunder, från 15 minuter till nån timma... Idag mer, dom är lite äldre och med en stadig grund... Grannar som har en viss koll också... Dom får ta sig mellan oss och andra saker, med buss , , under kontrollerande former, men dock får dom lösa det själva... Vill dom ha iPad å iphone vilket dom har så sparar dom i form av pengar dom får när dom fyller eller vid jul och när dom presterat nåt jag efterfrågar... Dom har koll på kostnader , hur länge dom kanske bör spara och fundera på vad dom ska göra för att nå sitt mål snabbare. Jag tycker också att dom tar hand om sina grejer på ett annat sätt nu än då jag köpte Wii å Xbox å allt sånt, som om det kom från himlen. Idag har dom förstått pengarna bakom och vilket jobb det ligger bakom pengarna och deras grejer äger inte en repa. Det är mina barn som svarar såhär, andra kanske inte löser det alls... Mina killar är idag 9 och 10 år... Vi starta detta för kanske 2 år sedan... Vi åkte till Ullared som en kul grej och jag gav dom 500kr var, mina två yngsta killar, dom som mest hysta ner grejer först utan att tänka, rätt ner i vagnen. När vi väl stod i kassan så hade dom utvärderat hela affären å dess grejer och undrat hur mycket är detta värt och kom aldrig fram till nåt dom ville ha... För nu handskades dom med sina pengar och dom såg värdet i det... Jäkligt intressant faktiskt och jag hoppas att jag gör rätt nu.. Det känns så. Dom lär sig att förstå och värdera ... Dom har egna uppgifter, vi är en familj och då samarbetet vi för att få 'företaget' att ruljera. Dotern tar hunden, sonen plockar diskmaskinen, lillgrabben tar soporna och dukningen... Alla håller ordning tillsammans ... Har lärt simpla saker med mat under kontrollerade former vid spisen. Det går lysande , men detta får dom inte göra än om dom är själva hemma. Vill finnas i närheten . (Bränner själv alltför ofta och vet hur fort det kan gå). Tycker dock att mina barn kan mer än andra... Och det jag gör är inte nåt som sker under hård uppfostran då det är ganska kul för oss alla. En dag blev jag sen hem, då hade mina barn städat, dukat fram och gjort mat (då va min stora tjej hemma) . Jag va värd det, tyckte dom.. Jo men. Dom skulle klara sig i en kris, iaf nån dag. Det blir jag trygg i... Dom vet hur dom ska göra-typ. Är det inte fint?

Nja men det behöver inte va tvingande bara för att dom lär sig. Jag har inte nån pappa till barnen, för han är död. Så vissa saker ville jag sätta pränt på, för om ett tåg rusar över mig och jag har inte lärt dom nåt. Vem har lärt dom vad? Men även om jag inte är så värst drastisk , så blir jag jäkligt nöjd med vad dom blivit och och i värsta scenario så står dom sig rätt bra... Vi lever ju inte direkt i krig, men... Jag vill lära lära lära... Och lek hur mycket dom vill.. Men ansvar och lärdom, och kunskap är respekt ... Vill ju att dom ska klara sig, förstå och ändå va barn, jo det är dom. Men stek ditt ägg iaf, ... Det minsta jag kan begära i det stora hela. Är det inte va fostran handlar om. Att göra dom självgående utan mamma och pappa? Hur kan man vilja att dom inte ska kunna? (Utan att drilla)

Det handlar inte så mycket om att 'måste kunna' utan att 'behöva kunna. Kanske?

Jag kan ju tro på just detta också... Men vill inte stirra mig blind på att det kommer av sig själv heller. Jo, jag går med oro, jag är livrädd för att inte hinna visa vad dom ska göra... Samtidigt ser jag en viss fördel som dom får, dom kan massor , är duktiga i skolan, hinner och vill ta ansvar, samtidigt som dom leker kurragömma här ute. Det ena behöver inte utesluta det andra. Jag får en del stöd, inte minst från skolan då deras pappa jävlar i mig bara dog... Jag gör inget utan att bolla det med andra. Går nåt för långt försöker jag visa på det utåt å fråga mig för... Idag rullar vi på, vi vet hur vi ska rulla och barnen har jäkligt mycket fritid men kan ändå det mest grundläggande. '-jag vill ha en ny iPad , har kollat, min gamla kan jag få 2000kr för och om jag gör si eller så så har jag ihop det om 3 månader om jag fortfarande får 10 kr varje gång jag släpat ut soporna'? Han är 10 år. Blir själv förvånad över hur han fattat hur det funkar, vi som mest spexat om det. Allt behöver inte va blodigt liv och död. Även om det är vad som finns i mitt huvud , som oro. Förstår du hur jag menar? Sen att det gick smidigt för er, det är lika fint. Bara det går jäkligt bra;)

Men ta bort ordet curling. Ni verkar ha hakat upp er på det. Så vi skippar det ordet. Boendeform stämmer av vad du gör med ditt barn, fine. Där är jag med också . Men livet framför är ju mer än ert övergångsställe? En 8-åring ska inte alls va fullärd och utan konktrollerande former. Ville mest veta hur färdigheterna ser ut och varför det ser ut som det gör. I min värld så skriker sig ungarna till sig allt , utan att ens bäddat sängen . Trots detta får dom både iPad och iphone... Tycker inte det är rätt.,' men jag kan väl ha kanske ha fel.

Nja, har nog formulerat mig knas. Men ungar som inte presterar nåt har också en förmåga att få saker rätt från himlen så som iPad å sånt, ungefär så. Bortskämda barn är väl lite curlade också ... Eller mycket. Det hänger väl ihop? Eller så har jag missuppfattat begreppen helt. Rätta mig gärna :)

Det tycker jag ju inte enligt din beskrivning. Jag är helt med dig här. Men skönt att reda ut begreppen, för det finns olika syn på det tror jag. En curlad 10 åring för mig är en som inte får lära sig olika saker, just för att man curlar runt det där barnet. Som att testa att spara pengar tex till nåt dom vill ha, men så slipper h*n spara för att fan vad taskig jag som morsa är mot mitt barn nu, jag köper ju det till mitt barn... Ungefär så... Kan ta fler exempel om jag hunnit... Men bortskämdhet och curling hör väl till viss del ihop. Dom blir om inte annat bortskämda av curlingen? Är vad jag tror.

Jag har en bild framför mig som jag utgår ifrån, ville ta ett exempel. Men här där jag bor så kan barnen gå över berget för att nå skolan, vi bor på landet. Det tar 8 minuter dit och inga farliga vägar. Ändå körs dom till skolan... För att det är kallt, det regnar, eller för att det är så tråkigt för dom å gå själva. Nej, att ställa kravet att dom banne mig ska stå med sin egen middag är jag inte heller med på. Men att åtminstone klara av att reda sig något själv innan man kommer hem. Rätt skönt att veta att jag kan gå iväg till läkarn samtidigt som ens 10-åring kommer hem hungrig. Han ser vad som ska göras, ta ut hunden, soporna som jag glömt. Osv. Vissa ungar i min bekantskapskrets är helt handlingsförlamade. Dom kan inte, vet inte, morsan fixar... Sen detta körandet till grejer som är promenad. Har en mamma här, stressad så hon går av och lever i ett tempo som heter duga. Trots det lyfter hennes ungar inte på röven och går hem till Olle för det orkar dom inte, och mat orka dom eller kan inte äta om inte mamma gjort det. Den här sonen pressar och pressar och mamman gör allt för att hinna med och uppfylla hans behov. Men han blir jävligt sur på henne om det inte går i hans takt. Måste sätta mig en dag och visa hur jag menar. Hinner ju inte idag, tyvärr.