Är din Smartphone viktigare än ditt barn?!
Hej! Är du en av alla föräldrar som inte kan slita dig från din Smartphone? Använder du den konstant? Nästan tvångsmässigt? Har den tagit över ditt liv, blivit som ett gift, din dagliga drog? Överallt ser jag dessa föräldrar. Som fipplar med sin Smartphone när de drar vagnen, "leker" med sitt barn i parken, hämtar på dagis, åker buss eller tåg tillsammans med sitt barn (som vill prata) , vid middagsbordet eller ännu värre - svarar på mess under nattningsprocessen..... Och överallt ser jag dessa barn, stora som små, som förgäves försöker få sin förälders uppmärksamhet! Förstår ni hur sjukt detta är? Att som förälder alltid lyssna med ett halvt öra, försjunken i sin telefon, mentalt frånvarande från sitt barn. Är din Smartphone viktigare än ditt barn? Är det viktigare att uppdatera bloggar och Facebooka istället för att SE och LYSSNA på ditt barn? Med din fulla närvaro. Hur tror du ditt barn känner sig över att nästan alltid komma i andra hand, på andra plats , efter din Smartphone? Det är inte bara oförskämt mot ditt barn utan också väldigt sorgligt. Sorgligt att inte kunna ge sitt barn sin fulla uppmärksamhet. Vara i nuet med sitt barn. Utan istället jaga vidare, hetsa fram med mobilen närmast "hjärtat". Vad är det som är viktigast? Och vad kan du missa genom att lägga undan din telefon några timmar när du umgås med ditt barn? Så till alla föräldrar som kan kanske känner igen sig - hur tänker du? Eller tänker du inte alls? Testa att lägga undan din telefon ( din "drog") under tiden du umgås med ditt barn och se vad som händer.... Och till er övriga ( självklart även de beroende;) ) hur är er syn på saken? Någon som tycker som jag?
