Orolig i onödan?

Hej! Jag tycker att din oro låter ganska obefogad. Det låter ju som att pojken har föräldrar som tar emot hjälp och att professionella är inblandade runt honom.
Ta några djupa andetag och låt utredningar/bedömningar ha sin gång!
Står du nära hans mamma? Jag tänker att bästa sättet för dig att stötta på är att fråga om besök du vet att hon har varit på och visa att du finns där om hon behöver prata om det! Lycka till!