Särbegåvad 4 åring?

Mitt barn ville också veta vad saker "hette" när han var under 1 år. Vid matdags satt han och pekade och sade "öh", jag satt och räknade upp diskborste, kastrull, spis, tidning osv.

Som 2,5-åring kände han igen dagiskompisarnas namn. Nu som 3-åring vill han skriva på datorn. Jag pekar på rätt bokstav, han skriver. Nångång kan han få någon bokstav rätt själv.

Han pratar rent, har ett enormt ordförråd, uttrycker sig vuxet ibland. Jag berättar om vad jag har gjort på jobbet, och han lyssnar och tar till sig. "Var är den där pH?"(alltså surhetsgrad) frågade han sen en gång när jag tog med honom till jobbet.

Han har sina ljusa stunder när han kan enkel addition: "Två hästar och två hästar blir fyra hästar".

Han är systematisk och tycker om att ordna saker. Igår föll datorväskan i golvet. "Var datorn där inne?" frågade han oroligt. Han är alltså snabbtänkt och inser samband, vilket jag tycker är viktigare än att kunna rabbla upp saker och ting.

Tror jag han är särbegåvad? Nej. Han är antagligen smartare än medelsvensson och kommer att få det lätt i skolan. Det hade jag också. Tråkigt blev det ändå aldrig. Längre fram i livet har man stor nytta av att ha lätt för att förstå samband och lätt för att lära sig, men man måste ju fungera socialt också för att kunna dra nytta av sin begåvning.

Jag skulle inte börja med någon utredning förrän barnet självt klagar på att skolan är tråkig eller det ser ut att vara andra problem på kommande. De extra utmaningarna behöver ju inte heller vara mera skolarbete (om inte barnet själv vill förstås) utan kan lika gärna vara någon intellektuellt krävande hobby. Om man vill dra maximal nytta av sin begåvning, ska man i stället satsa på är att lära sig så mycket som möjligt medan man utbildar sig, för sen när man väl är i arbetslivet har man inte tid!!!