"Det var inte vänskap."

Jag ser inget fel i er vänskap alls, däremot så tror jag att din man blev lite svartsjuk för att ni blev för nära vänner och han vill vara din bästa vän och inte bara din partner. Killen är det svårt att säga med. Jag tycker att det låter som att han fick lite känslor för dig men insåg att det bara skulle såra honom pga att du hade en man, och att det dessutom påverkade hans relation med A. Tror att om A inte hade ställt ultimatum så hade han inte brytit med dig men då hade säkert han blivit kär i dig istället efter ett tag och kanske mer olycklig. Eller jag vet inte. Tycker att du har all rätt att känna dig besviken och sårad, för att han bryter visar också att han inte värderar er vänskap lika högt som du gjorde :-/

Det gör jätteont att förlora en nära vän så jag känner med dig :-/ Men jag tycker att du ska vara glad över att du kan få så starka vänskapsband till andra människor, många kan inte det. Förstår också vad du menar med analyserande man, så är min sambo också... Fundera på om det hade ansetts fel om din vän var en tjej? Troligtvis inte vilket säger en del.

TS, det är faktiskt helt okej att vara småattraherad av en vän även om han skulle vara det. Det var bara vänskap från din sida och det är allt du behöver stå till svars för. Det är helt okej att vara snäll och ge komplimanger till en vän Nu låter det som att han var på väg atr bli kär i dig men det är inte ditt fel på något sätt och det hade kunnat hända även om ni bara var ytligt bekanta eller om han varit en tjej. Men han kanske hoppades att du längst inne hade känslor och att det bidrog till att han vill ta avstånd nu. Men du har inte gjort något fel. Du rår inte för andras känslor, speciellt när de inte berättar dem. Du verkar vara en jättefin person, TS. Ta till dig det

Det har inte gått så lång tid. När ni bröt upp så hade han en situation med sin flickvän som inte var så optimal - säkert bidragande orsak till varför han började få känslor för dig. Troligtvis har inte den situationen hunnit bli så mycket bättre nu. Så han är nog fortfarande mitt i det och har känslor kvar och det gör nog att du inte kommer att få några vettiga svar just nu. Kanske säger han saker som att du utnyttjade honom (det gjorde du inte!) för att han känner sig sårad över att du inte lämnade din kille för honom, för att du inte kände likadant i smyg. Kanske tycker han att du "friendzonade" honom. Hursomhelst så tror jag att det behövs mer tid innan du möjligen kanske kan få ett ärligt svar. Först måste han komma över dig och få en bättre relationssitation. Sedan måste han hinna få insikt i sig själv, sina känslor och sitt beteende och det kan ta tid.

Åh, sorgligt. Nej, det låter inte alls som att A är bra för honom. Men han måste kanske inse det själv. Han verkar vara för känslig för att kunna ta emot riktiga råd av en vän som vill väl... Du verkar vara oerhört försiktig med honom i texten också, undrar om det är för att du vet hur känslig han är? Kanske när han och A har gjort slut på något sätt att han själv kommer att ta upp kontakten med dig. Känns inte som att det är värt att du gör det så länge han är med A...

Jag kan absolut prata med dig i meddelanden istället, men jag kan svara lite långsamt ibland så bara du har överseende med det Loggar ofta in från mobilen och den krånglar när jag ska svara på meddelanden så kan oftast bara kolla forumet då men loggar in på datorn då och då, och då kan jag svara

Av det du skrev så tycker jag att det låter som att han har mycket problem med sig själv och sin självkänsla och du får agera psykolog till honom en hel del (han skulle nog behöva en riktig). Det är jättevanligt att folk dömer sig själva väldigt hårt men inte andra och han verkar vara en sådan, och det kan vara riktigt svårt att få dem att inse att de inte behöver göra det och att de duger som de är. Jag tycker att du har försökt riktigt mycket men han verkade inte vara mottaglig så han kanske inte var där riktigt ännu. Jag tycker fortfarande inte att något du har skrivit har gått över någon vänskapsgräns och blivit något annat. Tycker också att du verkar vara stark som kan ta hand om honom så mycket i era konversationer utan att själv börja tvivla på om han kanske har rätt (det låter inte som det i det ni pratar om). Tror att du skulle kunna passa som psykolog

Föreslår att du skriver ett brev till T, men att du inte skickar det, inte nu i alla fall, men att du får ner allt du tänker och känner och det som ev blivit fel. Ofta kan man få insikter från det som man inte annars såg.

Tack för de snälla orden förresten, du verkar vara en riktigt gullig person du med