Jag går in i väggen NU.
Det låter helt klart att du har nått väggen. Känner igen många saker som du skriver. Hjärnan är överbelastad och man gör jävligt korkade saker och vill mest sova. Om man nu generaliserar så är det oftast "duktiga" personer som går in i väggen. Man pressar sig in i det sista och har inte vett nog att säga nej eller sätta stopp. Vissa dagar känns som om man har inbillat sig då det känns helt ok men så dyker något stressande upp och så är man där igen. När det är som mest stressade situationer dyker självmordstankar upp. Jag kan inte stoppa dem, de bara maler fast jag VET att jag inte vill ta livet av mig. Tankar på om hur lätt det skulle vara att bara ta brödkniven och skär över pulsådern lite snabbt så skulle allt vara över, helt sjukt :/ Eller ta för mycket lugnande och somna in helt enkelt. Dessa tankar har lugnat ned sig med hjälp av medicin tack och lov men så jävla jobbigt att komma på sig själv vad faan man tänker.
För mig var det först när jag diskuterade mina "knasigheter" med min syster som inte heller mår så bra då jag hörde hur knäppt jag faktiskt mådde. Hade tvångstankar som innebar att jag inte kunde korsa vägen med cykeln om det kom bilar , även om det var cykelöverfart eller övergångställe haha! Kunde inte förmå mig att stanna det kändes "fel" i hela kroppen. Väl på jobb tog jag på mig för mycket ansvar och kunde inte sitta still.
Har haft det enormt jobbigt att komma till ro och slappna av. Måste göra flera saker åt gången typ, sitta vid dator, titta på tv:en och tala i telefon samtidigt. Övar stenhårt på att göra en sak i taget. Om jag ska städa så börjar jag på ett ställe och plockar men när jag lägger tillbaka saker på sin plats tappar jag fokus och gör nått helt annat bara för att komma på en ca 20 min senare att jag faktiskt skulle städa osv. Jag har det extremt jobbigt med mycket surr/oväsen. Har jättesvårt att filtrera ljuden och vissa höga ljud (oftast musik) skär som knivar i öronen.
Just nu är det bara promenader träningsmässigt som fungerar, jag orkar inte jogga som jag vanligtvis älskar. Jag känner mig nästan döende efter 2 km och helt knäckt. (Brukar kuta ca 5km i blandat tempo).
Tycker absolut du ska kontakta din vårdcentral snarast så att du kan få hjälp! Kram