jaha samma visa igen

Hej! Förstår precis hur du känner, har försökt I ett år nu och har några graviditeter bakom oss, ett som slutade med ett änglabarn och nästa som blev mf. Så fruktansvärt jobbigt är detta, har också en SÅN dag idag när jag känner som du, är det inte meningen eller vad f-n är det frågan om??? Har sex runt ÄL varje månad och varje månad kommer den förbannade mensen!!!

Kram

1.5 år utan skydd, det senaste halvåret med lite mer bestämdhet (ägglossningstest, appar hit och dit, tillskott, ta bort gluten,....).

En gång lyckades vi - precis när min tjänst halverades och vi hade inget annat val än abort. Men, i V8 var ändå embryot utan hjärtelag så hade de ekonomiska aspekterna inte påverkat så skulle jag ändå inte vara mamma idag.

Någon månad senare löste sig det ekonomiska. Vi har varsin fast heltid, tjänar okej, bor i ett okej område, har slarvat klart för länge sedan, är fysiskt aktiva, äter bra, jag sköter mina allergier perfekt (mjölk, gluten, laktos).

Jag har längtat sedan jag var 12 år; när jag äntligen är redo (29 nu) känns det som att mitt fertilitetsfönster stängt sig. Varenda jävla månad blir jag lika besviken för det händer I N G E N T I N G.

Och han förstår ju verkligen inte. "Sluta stressa upp dig." "Det händer när det händer.".... Sure. Men något måste ju vara fel så jag analyserar, googlar, smörjer med krämer, äter tillskott, behandlar bakteriell vaginos och svamp av allt sex. Justerar kosten utifrån vad som gynnar hormonproduktionen. Slutar med koffein. Slutar snusa. Hur fan ska jag INTE stressa upp mig när jag måste tänka som om jag gör kroppen redo - varje gång jag gör måltidsval eller skippar morgonkaffet?

Jag känner mig ensam, är ledsen och uppgiven.