Anonym (deprimerad) skrev 2013-10-10 11:29:20 följande:
Men alltså, det är inte jag som överdriver då? Jag kanske inte har rätt att känna så här? Det är kanske dom som har rätt? Kan det inte vara att jag förtjänade det här?
Jag vill absolut inte ha något möte med dom, jag skulle inte klara det just nu. Jag vill inte att dom ska se mig gråta. Det känns inte som att de vill prata med mig heller då hade dom ju gjort det? Min chef har till 100% ställt sig bakom dom, det är ialf så jag upplever det hela.
Jag är totalt knäckt och har noll energi. Just nu orkar jag inte ta tag i nått men jag ska börja söka nytt så småningom. Men jag kan nog förtfarande bli av med jobbet, uppföljning om några veckor.
Vart står facket i denna fråga?
Omedelbart låter det som en dysfunktinell arbetsplats, med dålig psykisk arbetsmiljö.
Frågan är om du ska lägga ner någon tid på din arbetssituation, just med tanke på att du är svag pga hemsituationen.
Med andra ord lägg din energi på att få löst hemsituationen, (lämna killen) och sök ett nytt jobb.
