Är min 5 månaders bebis normalutvecklad?

Du skulle kunna beskriva vår dotter när hon var i den åldern förutom att hon stod på händer och knän och gungade.

Tidig motoriskt och sa knappt flasklock innan hon blev ca 10 mån. Har i stort sett aldrig bara somnat utan vi har alltid fått aktivt söva henne.

Idag är hon 2,5 år och fullt normal. Aningen före medel motoriskt och aningen efter språkligt men definitivt inom normalgränserna. Pratar konstant här hemma även om hon är tystare bland folk

Låter helt och hållet normalt. Jag känner igen mycket från mina och andras ungar, alla utan diagnoser.

Att de sover sämre när de blir äldre är för att de tar in fler intryck och blir mer nyfikna. Att de slutar jollra är för att de har lärt sig till en viss nivå och fokuserar sedan på något annat.

Åh! Vad skönt att höra att någon har liknade barn. Vår son klättrar på oss och försöker ta sig överallt men kan inte, blir grymt förbannad när han inte kommer någonstans. Tar med hjälp ett par steg, väldigt ostabilt dock. Men det här med sömnen, blev det bättre? När isf? Har du tips på hur ni sövde ert barn? Vår son matvägrar i perioder också, verkar som att han inte har tid att göra nått så tråkigt som att äta. Vilket resulterar i en ledsen och hungrig bebis, då blir det ännu svårare att sova. Den onda cirkeln, för trött för att äta men för hungrig för att sova stämmer ganska bra på honom. Nått du känner igen?
Ah är det så? Att de lär sig till en viss nivå för att sedan sluta och göra nått annat? Visste inte det. Känns skönt att höra! Jo jag förstår ju att de är nyfikna, men bara det att när man jämför med barn som är lika gamla kan de somna utan problem i famnen eller vaggas på ett och samma ställe. Men det är ju såklart säkert olika, men iaf de jag träffat.

Förutom dethär med att stå i knät vid två månader så låter det som min son på pricken! Han är sju månader nu och jag oroar mig inte ett dugg! Han har (förutom att somna vid amning) aldrig somnat annat än vaggad i gående famn eller i bärsjal/sele som rör sig. Fram tills för 2 veckor sedan kunde man i princip inte sätta sig ens efter att han somnat. Jag har sett alla gator i stan kan jag säga. Somna i vagn har han bara gjort senaste tre dagarna.

Han började åla vid 5 mån och blev såå mycket nöjdare. Innan dess fick vi bära honom runt runt runt i lägenheten, sitta ner gick inte om man inte visade fram en ny leksak i minuten. Han blev superfrustrerad av att inte få se och upptäcka något nytt hela tiden. Nu kryper han och reser sig upp mot möbler och väggar och är så lycklig! Sitta still i knät gör han fortfarande sällan, vill snurra och pilla och klättra och undersöka.

Han jollrade mycket mellan 2-3 mån, sedan var det mest falsettskrik mellan 3-4 mån. Han hade en längre "tyst" period där vid 5 mån, var väldigt fokuserad på att lära sig åla så jag tror det var därför. Vid dryga 6 mån kom babblet tillbaka och nu "pratar" han för fullt.

Så oroa dig inte! Det är krävande att ha aktiva barn med myror i blöjan och man får inte mycket vila själv, men belöningen är fantastisk. Att följa min son på hans upptäcktsfärder och se hur överlycklig han blir av att få röra på sig och undersöka och upptäcka, det går inte att beskriva känslan!

Dottern krånglade fruktansvärt med maten mellan 3 och 4 mån. Till slut gick det bara att amma på vänster bröst, liggandes i sängen samtidigt som hon sov... På BVCs inrådan började vi med gröt vid 4 mån och sen blev det långsamt bättre med amningen. Att bli matad var aldrig nån favorit så vi körde halvt om halvt på BLW.

Tror vi har testat allt när det gäller att söva henne. Gunga på balansboll, bära i famnen, i sjal, i sele, köra i vagn (ingen hit mitt i vintern kan jag lova), amma till sömns. Hon är fortfarande svårsövd men nu somnar hon åtminstone i sin säng. Vid 5 mån var det sjal som gällde har jag för mig.

För oss blev mycket bättre vid ca 6 mån. På drygt 2v lärde hon sig krypa, sätta sig upp, ställa sig upp och gå mot möbler. En helt annan unge efteråt.

Vad skönt att höra att ni har liknade erfarenheter av sövning, frustration och även till viss del matningen!

Jag hoppas att han snart fattar galoppen när det kommer till att åla och krypa, han är så fruktansvärt ilsk och frustrerad när han ligger på golvet annars och ryggen mår ju inte jättebra av att bära runt på honom hela dagen. Han är ju ingen 3,5kg klump längre.
 
Lägger man honom på rygg så vänder han sig snabbt till mage och sedan blir han JÄTTEFRUSTRERAD eftersom han inte kommer någonstans. Kan jag på något sätt hjälpa honom att utveckla de här färdigheterna lite snabbare? Han har ju inte kopplat det här med att använda armarna och lyfta upp sig från golvet liksom, och åla... Jag vet inte riktigt vad han gör? Han ligger mest och sprattlar. Bör jag ha honom liggande på täcke på golvet för att öva, eller rakt upp och ner på golvet? Med eller utan kläder? Hur gjorde ni? Sitta kan han som sagt inte, eller jo, jag kanske nämnde det... han kan sitta en stund med stöd av händerna (någon sekund eller två) om det händer saker runt omkring eller om han har någon fruktansvärt intressant leksak. Men han vill generellt bara stå upp och försöker man sätta honom ner, så pressar han bena mot underlaget och försöker ställa sig istället.    

Babysim kan vara skoj, då är det lättare att ta sig framåt när man sparkar med armar och ben!

Dottern började dra sig fram när hon var ca 2 mån (under höga och frustrerade skrik för att det gick så långsamt ) men snacka om att vi blev chockade. Hade inte räknat med förflyttningar förrän flera månader senare... Då hade vi en hopvikt filt med ett lakan runt som väl tydligen var rätt greppvänligt. Att undvika är väl kläder med tryck eftersom trycket gärna fungerar som "halksockor"

Vi gjorde inget särskilt, höll bara ut mellan månad 3-5 när frustrationen var som störst, turades om att bära och varva med tid på golvet. Det var en urjobbig fas! Vi peppade mycket medan han övade och det märktes att han blev glad av det. Körde på byxor och body för bättre glid, men utan strumpor för bättre fäste för fötterna. Det där med sitta känner jag också igen, trodde knappt han kunde det för satte man honom på golvet lade han sig direkt på mage (och pilade iväg när han lärt sig det). Sedan satt han plötsligt utan stöd vid 6,5 mån, jag trodde inte mina ögon. Jag har f ö aldrig sett honom vända sig frivilligt från mage till rygg. Från ryggläge kommer man ju ingenstans!

Okej. Då är det nog bara att stå ut och låta honom ligga på mage så mycket som möjligt. Så att han tillslut lär sig att komma framåt! Verkar som att han har fattat att han kan förflytta sig med att rulla nu iaf, för ibland så rullar han från ena sidan på täcket till andra och är superglad.

En sak jag tänkt på, det är det här med TV. Har ju hört att det är dåligt får små barn att det blir överstimulerade (?), men sonen blir jättelugn och kan ligga still. Upplever att han tom. slappnar av, men jag kanske tolkar de signalerna fel och att han egentligen är så inne i TVn dvs. överstimulerad. Vad tror ni? Hur har det vart för era barn och TV? Har ni undvikt TV, har ni märkt skillnad på barnen aktivitetsmässigt i samband med eller efter TV tittande?