• SmillaMilla

    Uppfostra till "normal"?

    Vi har ett barn som är under utredning. Barnet är 7år. Grav Tal-, kommunikation och motorik störning är konstaterat, men det finns mycket mer där :/ Detta barn gör en hel del "onormala" saker i vardagen. Vi måste hela tiden påminna och vägleda vad som skall göras. Barnet gör inget frivilligt och tar inga egna initiativ. Gör dock en del irriterande saker. Barnet låter välldigt mycket när det leker (skriker o ropar o pratar), pillar håret (blir som tics) etc etc. Jag o mannen har delade åsikter. Jag anser att vi skall lära barnet bli normal. Mannen att barnet skall få vara den som den är och att vi andra skall backa. Kan ni hjälpa mig? Hur skall jag öndra mina tankar? Hur skall vi jobba?

  • Svar på tråden Uppfostra till "normal"?
  • Lille Skrutt

    Det finns en bok som har hjälpt mig enormt mycket och den heter "problemskapande beteende" av Bo Heilskov. Läs den! Mycket handlar om att acceptera, försökaförstå varför barnet har dessa beteende och att anpassa omgivningen och det egna förhållningssättet. Visst kan och bör man jobba fram endel beteendeförändringar men alltid med hänsyn till barnets speciella behov och unika person. Framförallt får man ge upp tanken att försöka göra barnet normalt utan istället försöka balansera omgivningens krav på "normalitet" med vad som verkligen är ett stort problem för barnet själv. Jag är absolut för träning i kommunikation och socialt samspel men fokus ska vara att öka barnets livskvalité inte på att normalisera till varje pris.

  • Ronjami

    Håller också med Lille Skrutt men tycker även att man måste jobba bort störande beteenden för att barnet ska få större acceptans. Man kan inte göra ett barn med diagnos "normalt" men man kan lära dom om hur man uppför sig i stort (inte skrika, inte slåss, lyssna). Tics ska man inte ens kommentera, då kan det bli ännu värre.

  • SmillaMilla

    Tack! Skall genast beställa boken! Finns det andra bra böcker som är läsvärda? I dag håller jag på att gå under :( allt är riktigt dåligt just nu. Klippte t ex med flit sönder sin nya tröja i skolan.

  • Jenita659

    Eller så accepterar man problemen, ber om utredning på barnet och om barnet har en diagnos ber man om hjälp för att underlätta livet för barnet. Inte i första hand för att underlätta livet för dig som förälder...Och om man tror att alla "konstiga" beteenden går att träna bort anser jag att man är helt fel ute som förälder...att uppfostra är en sak och att lära sig se vilka beteenden som inte går att uppfostra bort är en utmaning. Har barnet ett funktionshinder som kanske ditt barn har - ta hjälp av vården.

  • Mumin80

    Acceptera att ditt barn inte är som alla andra, och att barnet kommer att må väldigt dåligt om du försöker tvinga hen att vara nåt som hen inte är. Ditt barn är unikt, se styrkorna istället för att fastna i vad barnet inte kan!

    Bo Hejlskov är jättebra. 

    Sen om ni redan har diverse diagnoser, och fler på väg, så borde ni väl kunna gå olika föräldrautbildningar via habiliteringen och liknande, och lära er mer om ert barns funktionshinder och hur ni kan ge ert barn ett bra och lyckligt liv. 

    Mitt mål för mina barns uppväxt är att dom ska få vara sig själv, vara lyckliga, ha en bra självkänsla och vara trygga i sig själv. Jag vill också att dom klarar av någon grad av socialt samspel och hänsyn till andra, i min människosyn ingår man som medmänniska inte gör så att andra mår dåligt, den grundhänsynen tränar vi på varje dag.

    Men att kräva att mina barn ändrar på den dom är, bara för att jag vill att dom ska vara någon annan, det skulle jag aldrig göra. 

  • Blixa
    Mumin80 skrev 2013-10-10 10:18:11 följande:
    Acceptera att ditt barn inte är som alla andra, och att barnet kommer att må väldigt dåligt om du försöker tvinga hen att vara nåt som hen inte är. Ditt barn är unikt, se styrkorna istället för att fastna i vad barnet inte kan!

    Bo Hejlskov är jättebra. 

    Sen om ni redan har diverse diagnoser, och fler på väg, så borde ni väl kunna gå olika föräldrautbildningar via habiliteringen och liknande, och lära er mer om ert barns funktionshinder och hur ni kan ge ert barn ett bra och lyckligt liv. 

    Mitt mål för mina barns uppväxt är att dom ska få vara sig själv, vara lyckliga, ha en bra självkänsla och vara trygga i sig själv. Jag vill också att dom klarar av någon grad av socialt samspel och hänsyn till andra, i min människosyn ingår man som medmänniska inte gör så att andra mår dåligt, den grundhänsynen tränar vi på varje dag.

    Men att kräva att mina barn ändrar på den dom är, bara för att jag vill att dom ska vara någon annan, det skulle jag aldrig göra. 
    Mycket bra skrivet!
Svar på tråden Uppfostra till "normal"?