exet vill gå till tingsrätten, orolig för min dotter
Jag (mamman) kommer snart bli stämd på vårdnad och boende om mina två barn, pga. stora sammarbetssvårigheter, barnens pappa vägrar göra ett schema där vi möts på halva vägen var. Vill inte gå in på detaljer, men vi har varit på samarbetssamtal på familjerätten och jag var öppen för flera förslag och ville sammarbeta men han hade redan bestämt sig för att gå till tingsrätten. Barnen bor på heltid hos mig sedan 1 månad tillbaka, innan dess bodde barnen halvtid hos oss båda.
När jag och pappan levde tillsammans gjorde han sexuella närmanden på ett av barnen och skrämde barnet så barnet inte kunde andas. Det hände vid flera tillfällen. De sexuella är något som jag har förträngt och inte ens velat erkänna för mig själv för det känns så hemskt. Men jag har skrivit om det i dagböcker, men då skrivit "han gjorde det säkert i sömnen" och "han trodde säkert det var mig han tog på och inte dottern".
Jag är jätteorolig att han kommer vinna i rättegång, orolig att min dotter kommer bli utsatt av honom fler gånger och det blir värre när hon blir tonåring. Nu lever pappan med en ny flickvän sedan 2 månader, så just nu är jag inte jätteorolig när barnen är hos sin pappa 1 natt i veckan lör-sön. Men jag har en stor oro för framtiden, med vetskapen om allt han utsatt dottern för genom åren. Han är som två personer, ibland en fin kärleksfull pappa som leker med barnen och verka älska dom, men plötsligt när barnen bråkar eller inte lyder gapar och skriker han och skrämmer dom. Det är vad jag såg när vi levde tillsammans, nu tror jag han är betydligt lugnare för han vill visa sig som en bra pappa framför sin nya flickvän.
Jag behöver råd över hur jag ska agera i rätten. Han är dömd för misshandel, olaga hot och skadegörelse mot mig, dommen är gammal ca. 10år, men eländet fortsatte ända fram till i julas då vårt förhållande tog helt slut. Jag har under en period förra året och i våras varit väldigt deprimerad, det berodde på allt jag varit med om. Då ansökte jag själv på socialkontoret om en kontaktfamilj till barnen och berättade om alla mina brister. Detta försöker nu barnens pappa använda emot mig och försöker ge en bild av att jag är en dålig mamma och att barnen inte har det bra hos mig.
Nu är läget helt annorlunda jag är inte depprimerad längre och barnen har det bra tillsammans med mig, jag har därför lagt fram ett önskemål om att avsluta barnens kontaktfamilj (dottern vill inte vara där). Jag känner mig tveksam om socialtjänsten står "på min sida" och tror på mig.
Har ni några råd hur jag ska agera i rätten? Hur hade ni gjort? Kan det vara bra om min dotter får prata med en barnpsykolog och se om hon själv har kvar minnen av vad som hänt? Hur hade ni gjort?
