Vi som gör äggdonation hösten/vintern 2013/2014

håller tummarna! Vilket datum är det dags för FET?

Ja det var dig jag frågade :) härligt att vara igång! Nu är det nära :)

Det går bra för mig, i think! Gick in i vecka 6 i måndags, skrev in mig hos mödravården då också och ska på inskrivnings samtal den 18 december, veckan efter ul på RMC. Om ul ser bra ut den 11 december på Huddinge så lämnar de över till mödravården :)

Har inte så jätte problem med symtomen/ biverkningarna av graviditete än så länge ( kanske kommer senare, hoppas inte)

Har växtvärk i livmodern lite då och då, ömma bröst och en enorm trötthet. Känner mig lite uppblåst i magen och öftare hungrig. Har alltid haft svårt att äta på morgonen och brukar inte bli hungrig förens närmare lunch, men nu som gravid vaknar jag med en enorm hunger. Går in i ny vecka på måndagar så på måndag går jag in i vecka 7!! Känns jätte konstigt. Längtar så mycket till ultraljudet den 11 december. Då kanske det blir mer verkligt när man får se det lilla hjärtat ticka.

De äggen du fått befruktat, hade de delat sig som de skulle eller var de halvbra delningar? Vid mitt ET så sa dom att ett utav två ägg hade delat sig super fint och det satte de in i mig och gjorde mig gravid, nu i vecka 7. Är livmodern fin och slemhinnan lika så så bör det inte vara något problem, kanske du inte fått rätt medicinering eller tar ditt immunförsvar bort ägget?

Min slemhinna var 7 mm vid insättning, då tog jag 4 st Progynon tabletter om dagen ( 2x2) och 6 st Lutinus progesteron vaggisar med start två dagar innan ET.

Åh jag förstår dig så väl! Jag hamnade ju i förtidigt klimakterie som 14 åring och fick mina vallningar och besvär i den känsligaste åldern, tonåren! Och då smyga med både sjukdom och besvär är inte lätt! Man känner si så liten och utlämnad. Vilka hormoner har du gått på? Först fick jag Yasmin 28, sedan Estalis depotplåster och i våras bytte jag till Progynon. Även om man kämpar efter en bebis så går vi igenom något som verkligen prövar både kroppen och psyket. Ett stort test går vi igenom som bara består av oro, rädsla, lite hopp och en blick på framtiden. Oron tar aldrig slut, det skapas alltid något nytt att oroa sig för, men hoppet får man aldrig överge! Har vi inte en smula hopp kvar i alla dessa motgångar och jobbig tid så har vi inget kvar. Man har sitt mål och dit ska vi alla nå!

Försök att ta en dag i veckan där du gör något riktigt avslappnande och får tankarna att lugna sig lite. Ge dig beröm för att du faktist fixar detta hur jobbigt det än är. Ladda krafterna!

Lycka till! Håller tummarna HÅRT!!

Är inne i vecka 8 nu, eller ja 7 + 3 för att vara mer exakt :) om exakt 7 dagar är det dags för första ultraljudet! Längtar sååå mycket! Kanske blir mer verkligt då när man förhoppningsvis ser en liten frisk krabat med pickande hjärta.

Om dagarna kämpar jag med mitt illamående och tröttheten from hell. Måste äta något en gång i timmen annars mår jag illa och börjar hulka, brukar ta en frukt så blir det bättre. Mycket luktkänslig, speciellt matos. Och jag är så trött varje dag så jag sover lika mycket som en tonåring om inte mer! Orkar inte ens handla påvägen hem från jobbet för jag vill bara hem direkt och sova. Man hamnar efter med mycket och får helt enkelt strunta i mycket. Man vill mer än vad man kan just nu, jobbigt i dessa juletider bara. Brösten har växt och är svullna och ömma, växtvärk i livmodern som kommer och går, men nu har det varit lugnt ett par dagar. Känns overkligt att vara gravid och att det faktist tog sig på första försöket. Har nog inte riktigt förstått det ännu, det är för bra för att vara sant. Även fast kroppen förändrats så mycket redan så man faktist borde inse att man är gravid så är det svårt att förstå. Hoppas ultraljudet gör det lättare :) har fått handla pösiga kläder nu så jag kan dölja magen minst 4 veckor till, för visst har man fått en mage allt :) jag har en blogg jag uppdaterar lite då och då om ni vill följa mig: www.livetsstoramening.devote.se

Ja bara man kunde inse och förstå att det är en växande krabat i magen som faktist mår bra så kanske man kan slappna av lite, då kanske symtomen gör det mer värt ;)

Jag försöker tänka posiivt, tänk ändå att vi blev gravida på första försöket med äd.kommer ihåg chocken när jag plussade, trodde det hade blivit något fel, att testet var felanvänt haha ;)

Jag önskar att jag var i vecka 40, då är iallafall missfallsrisken inte så hög ;) Gud så mysigt att du snart har din bebis hos dig. Vilken lycka!

Ååååh jag håller tummarna!!

Håller tummarna för dig! Jag ska också in på ultraljud på torsdag. Äntligen ska vi få se det lilla Grynet för första gången! Livrädd för att något ska vara fel då jag har mått bra i tre dagar nu, inget illamående. Är i vecka 9 nu :) Min slemhinna var 7 mm vid vårat ET. Så 7 mm är önskvärt sa hon men 6mm är godtagbart.

Jo jag fick börja med lutinus vaggisrna två dagar innan ET, var och mätte slemhinnan på måndagen den 27 e oktober och då hade den precis blivit 7 mm, den dagen donerade donatorn också samt min sambo lämnade sitt bidrag. Onsdagen den 29 oktober gjorde vi ET :)

Jag hade flytningar av Progynonet. Men Vaggisarna är värst! Längtar tills jag får sluta med dom och slippa ha binda på mig dag som natt. Det rinner liksom ut kladdiga medicinrester, känns som att mensen kommer, jätte läskigt. + att man kan bli väldigt trött av dom också. Nu är det bara en dag kvar!!!! Har längtat sååå mycket i flera veckor n att få se om det fortfarande bor någon i min mage eller om den vandrat vidare. Är så rädd för missfall och speciellt nu när jag mått bra i tre dagar ( förutom tröttheten) jag hoppas ju att det är för att min kropp har vant sig. Lovar att uppdatera så fort jag varit på vul :)