Storgrälat pga toalock!!

Men va? Har jag skrivit att jag vill få min vilja igenom? Jag har aldrig krävt att han ska anpassa sig efter mig, han behöver inte fälla ner locket! Men om JAG vill fälla ner locket får jag väl göra det utan att han ska tjata hur jobbigt det är att behöva fälla upp det varje gång!Ja jag vet inte vad jag ska säga, bara att jag är chockad. Trodde som sagt det var ett skämt från början, för vem blossar upp ett storgräl om en sådan här sak..
 

Jag frågade om vi har brist på problem så han behöver uppfinna gräl. Han snäste bara och sa att han inte uppfann någonting men att jag ska sluta jävlas med toalocket. Sånt hade jag mer än gärna haft 
 

Jag tycker detta är ett extremt problem. Hade vi bara småbråkat lite och tjatat på varandra fäll ner/fäll upp hade jag tyckt det var underbart att det är vårt största problem. Men att vi STORGRÄLAR och att toalocket åker i golvet för att jag inte anpassar mig efter honom ser jag inte som normalt och sunt. 

Och jag VET allt det där med bakterier och bajspartiklar. Har försökt förklara för honom många gånger men han tar inte åt sig, som om han inte tror på det eller helt enkelt inte bryr sig om han får bajs i munnen så länge han slipper lägga en sekund av sin dag på att fälla upp locket när han ska uträtta behov. Alltså hur präntar jag in infon i hans hjärna? Hur får jag honom att fatta?

Nja. Har inte upplevt aggressivitet från honom. Känner jag honom rätt var det här snarare ett sätt att markera att "nu är det nog" och "nu gör du som jag säger" efter att ha klagat i en vecka om det nerfällda locket.

Funderar faktiskt på att montera ner några köksdörrar och säga att jag tycker det är så himla jobbigt att behöva öppna dem hela tiden.Jag vet att han har väldigt mycket på jobbet nu och är stressad men tror inte detta har med saken att göra. Han är snarare sån, när han anser att han har rätt då har han det och man får tycka annat bäst man vill. Nu började han uppmärksamma toalocket av någon anledning och då släpper han det inte förrän han får mig att inse hur onödigt det är att fälla ner det hela tiden.. 
 

Nästan så jag önskar att jag för länge sedan började tjata på honom istället att han ska fälla ner toalocket, för att han ska ha fattat att oftast är det den omvända diskussionen som gäller. Nu tror han liksom att för mig spelar det ingen roll om det är nere/uppe och att jag bara jävlas med att fälla ner locket nu när han uttryckt sin önskan om att det ska vara uppe.

Jag har nämnt det tidigare men han verkar inte bry sig. Eller så trodde han det var hittepå från mitt håll. Jag ska skriva ut massor med artiklar om det idag och servera honom ikväll och fråga om det verkligen är värt att borsta tänderna med bajs bara för att slippa sträcka ut armen och lyfta på det jävla locket så får vi se om det går in.  

Han ringde nu och var alldeles som vanligt, jag dock sur och upprörd fortfarande. Jag sa att jag håller på montera ner alla köksdörrar och tänkte passa på med kylskåpsdörren också för, visst, den som designade kylskåpet hade säkert med dörren av en anledning men själv tycker jag bara det är opraktiskt att många gånger om dagen behöva dra i den och stänga igen den om och om igen. Han skrattade bara och bytte tema. Då började jag snacka om bakterier och bajs och att han inte var riktigt klok med sin reaktion och att jag väntar på en ursäkt men han försökte bara fjäska bort det och byta samtalsämne.

Hallå alla. En uppdatering på hur det gått.

Jag tänkte att det hade lugnat ner sig lite och att han insett att han gjort fel för han bad om ursäkt om sitt beteende (vredesutbrottet, slita av locket osv). Men uppenbarligen är problemet inte löst för det. Han smäller fortfarande hårt med locket varje gång det är nerfällt för att markera att han stör sig på det, ibland går han in på toa efter mig BARA för att lyfta på locket som jag fällt ner och om vi tex borstar tänderna och han inte ens ska använda toaletten så lyfter han upp det. 

JAG BLIR SÅ JÄVLA FÖRBANNAD!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag har bett honom lägga av, försökt föra en vettig diskussion, frågat om det verkligen är värt att haka upp sig på en sån här skitsak och förstöra vår fina relation för det. "Kan du inte bara ge dig? Du fäller inte ner det, jag fäller ner det, svårare än så är det inte. Lägg av nu" sa jag senast idag och hans svar var "jag kommer aldrig lägga av förrän du slutar fälla ner locket för att jävlas hela tiden".

Herregud han går mig verkligen på nerverna nu och är SÅ jobbig. Beter sig som en liten barnrumpa. Spelar ingen roll hur mycket jag än förklarar att jag inte fäller ner locket för att jävlas utan att jag har x antal anledningar till varför jag vill ha locket nerfällt. Nej, det är hans ord som ska vara det sista oavsett att hans enda argument är "du gör det för att jävlas".

Hur FAN är det här ett normalt beteende på en vuxen man att haka upp sig på ett jädrans toalock?!?!?!  

Jag tror faktiskt inte han är ute efter att bli av med mig då han nyligen har friat. Nu när jag tänker efter har han alltid varit såhär JOBBIG som person, alltså att han hakar upp sig på småsaker och bråkar om det och släpper det inte förrän han får "rätt". Tex när jag såg supersnygga stövlar som jag gillade men hade ett par ganska nya hemma, han tyckte att jag inte borde köpa ännu ett par, ok jag höll med. Men jag hade visat stövlarna för mina föräldrar som köpte exakt dessa två veckor senare till mig på min födelsedag. Han blev skitförbannad! Sa att det var ett sätt för mig att manipulera honom att köpa det som vi kommit överrens om att inte köpa osv. Gick ju liksom inte att förklara för honom att herregud det här är en present och mina föräldrar har betalat, ge dig nu! Nej, han är liksom så principfast att jag inte skulle ha stövlarna överhuvudtaget oavsett om jag vann dem på lotto. Jag behöll stövlarna vilket gjorde honom extremt förbannad. Först mycket senare insåg han hur barnsligt det var och hur fel av honom det var. Helt sjukt. 

 Hjälper inte. Han ville kompromissa: vi fäller ner locket när vi spolar för att bakterier inte ska flyga runt sen fäller vi upp locket igen. Det är enligt mig INGEN kompromiss, det är att han får som han vill: locket ska vara uppe jämt och ständigt. Han fattar inte heller att det är mer ansträngade att stå och fälla ner och fälla upp locket efter varje toabesök än att bara fälla ner det när man är klar och fälla upp det igen när man ska på toa några timmar senare igen. Svårt att få in den rutinen liksom.

Suck jag orkar bara inte. 

Hjälper inte. Han ville kompromissa: vi fäller ner locket när vi spolar för att bakterier inte ska flyga runt sen fäller vi upp locket igen. Det är enligt mig INGEN kompromiss, det är att han får som han vill: locket ska vara uppe jämt och ständigt. Han fattar inte heller att det är mer ansträngade att stå och fälla ner och fälla upp locket efter varje toabesök än att bara fälla ner det när man är klar och fälla upp det igen när man ska på toa några timmar senare igen. Svårt att få in den rutinen liksom.

Suck jag orkar bara inte. 

Jag har inte påstått det heller. Isåfall hade jag väl tjatat på honom att fälla ner locket. Men nu gör jag inte det. Jag låter honom vara i hans vana och det enda jag önskar är att han ska låta mig och min vana att fälla ner locket vara. Jag fäller ner locket av ren vana ibland och jag vill inte gå runt och behöva tänka på att ändra det bara för att han inte ska få sina små vredesutbrott och smälla i locket hela tiden. Är jag envis för att jag inte vill anpassa mig efter honom och vad han vill utan att han ens har en logisk förklaring till varför han vill det?