• Anonym (En fru)

    Tänder inte på min sambo - vill ha tips från MÄN

    Min sambo sedan många år är verkligen en toppen människa på alla sätt och vis MEN jag tänder verkligen inte på honom längre. Jag tror en stor anledning till det faktiskt är att jag tycker att han blivit lite "äcklig" med åren. Det känns hemskt att behöva säga det. Han undrar ju varför jag inte vill längre och jag försöker väl säga lite saker såsom måste du alltid snusa lössnus (XL) som rinner runt i munnen. Nej, jag vill inte kyssa dig då. Kanske påssnus ibland? Det gjorde du ju förr??? Och han tränar 0 och vräker i sig skräpmat  och har därför gått upp 20 kg de sista åren (allt sitter på magen). Jag själv tränar och väger lika mycket som när jag var 25 år (före vi fick barn). Det tycker han är supernajs förstås och talar ofta om hur stolt han är över att ha en så snygg sambo. Föreslagit att vi ska träna ihop men det vill han inte. Han hinner inte säger han. Men sitta och spela dataspel flera timmar per dag hinner han. Jag tycker på något sätt det är kränkande mot mig att han anstränger sig så lite. Jag saknar sex något enormt men som det blivit nu vill jag inte. Samtidigt känner jag mig ytlig. Han köper inte kläder till sig själv. På jobbet ser han bra ut men när han kommer hem blir det en för kort t-shirt och mysbyxor. Jag handlar kläder ibland till honom men då blir han bara sur och jag får lämna tillbaka det så där har jag gett upp. Han har svamp på två tånaglar som haft i säkert fem år nu. Hur äckligt som helst. Tycker även barnen. Men gör han något åt det?? Nej...Han har fötter som en 80-åring och är 40. Hallå!

    Vad gör jag??? Tycker verkligen jag har försökt tala om för honom att det här går liksom inte längre. Han tror att jag blivit mindre intresserad av sex med åren men så är det verkligen inte. Men jag vill inte ha sex med honom! Är jag egoistisk? Ska jag acceptera att han inte gör ett dyft för att hålla sig fräsch för min skull? Jag älskar honom men inser att han aldrig kommer ändra sig. Det gör mig minst sagt desperat. Kan man lämna en man som man älskar för att han håller på att förvandlas till en egogubbe som fortfarande lever på att han har en god grundkondition för att han tränade hårt när han var 20??

  • Svar på tråden Tänder inte på min sambo - vill ha tips från MÄN
  • Spacefrog

    Vad är problemet? Om du inte vill ha sex med honom, så behöver du inte ha sex med honom.

    Hur skulle det vara för dig att hitta en annan person att ha sex med, om du vill ha sex?

    Förstelnade idéer och krav på hur allting ska vara (en "ska" vara monogam, en "ska" ha sex med sin partner) skapar problem där problem inte finns.

  • Anders 386

    1. Kanske din man är för trygg i sin relation? Han behöver utsättas för konkurrens. 
    Mitt förslag är att du lite försiktigt börjar med att visa ditt intresse för andra män. Visa intresse för män som är inte är överviktiga. Kanske lite små positiva kommentarer om män ni ser på TV i filmer o sånt. Använd gärna ordet "fräsch" - det är ett jättebra ord.

    2. Det behövs inte tid för att gå ner i vikt - det räcker med att ändra matvanorna. Men inser att det är svårt för många människor.

    3. Du är inte egoistisk - sina känslor rår man inte över. Tycker det låter som en helt normal reaktion. Jag har råkat ut för samma när min fru gått upp i vikt och blivit tjock. Man tappar intresset helt enkelt. (Men nu har det blivit ändring, hon har gått ner i vikt.)

  • Anonym (En fru)
    Anders 386 skrev 2013-10-30 11:18:40 följande:
    1. Kanske din man är för trygg i sin relation? Han behöver utsättas för konkurrens. 
    Mitt förslag är att du lite försiktigt börjar med att visa ditt intresse för andra män. Visa intresse för män som är inte är överviktiga. Kanske lite små positiva kommentarer om män ni ser på TV i filmer o sånt. Använd gärna ordet "fräsch" - det är ett jättebra ord.

    2. Det behövs inte tid för att gå ner i vikt - det räcker med att ändra matvanorna. Men inser att det är svårt för många människor.

    3. Du är inte egoistisk - sina känslor rår man inte över. Tycker det låter som en helt normal reaktion. Jag har råkat ut för samma när min fru gått upp i vikt och blivit tjock. Man tappar intresset helt enkelt. (Men nu har det blivit ändring, hon har gått ner i vikt.)

    Tack för ett vettigt svar och att du förstår min sits. Jag vill verkligen inte vara otrogen, tråkig eller ej, jag är inte typen. Jag vill vara med min man. Det du föreslår...tyvärr... har verkligen försökt. Han skojar bort det eller blir jättesårad och tröstäter ännu mer. Så känns det. Hur allvarligt det är går liksom inte fram. Att vi inte har sex beror bara på mig. Men jag tycker inte det är sanningen. Har sagt att han inte behöver bli någon muskelknutte. Komma lite i form (han har jättedåliga värden så det behöver han ändå enligt läkare), klä sig fint (eller iaf helt och rent) när han är med mig. Han vägrar se sin del i problemet. Jag är bara dum i huvudet och ska vilja ha honom ändå. Ska jag gå upp 30 kg i vikt, sluta duscha och gå i mysoverall hela tiden för att ska inse att attraktion visst kan bero på hur man ser ut? Nu har en sambo som andra män tycker är attraktiv och det är toppen för hans ego. Men jag då??

    Vill fråga; jag har funderat på att prata med en vän till honom om hur det är och be honom prata med min sambo. Kanske han lyssnar då (eller blir än mer deprimerad och tröstäter än mer). Vad tror du? Helt galet? Är som sagt desperat...

    Jag lagar nyttig mat, frukt och grönt finns hemma. Alla förutsättningar finns för att leva hälsosamt. Men han VÄGRAR.

    Var det råden som du sade som du använde dig av själv? Hur lång tid tog det för att få till en förändring?
  • Med Lem
    Anders 386 skrev 2013-10-30 11:18:40 följande:
    1. Kanske din man är för trygg i sin relation? Han behöver utsättas för konkurrens. 
    Mitt förslag är att du lite försiktigt börjar med att visa ditt intresse för andra män. Visa intresse för män som är inte är överviktiga. Kanske lite små positiva kommentarer om män ni ser på TV i filmer o sånt. Använd gärna ordet "fräsch" - det är ett jättebra ord.

    2. Det behövs inte tid för att gå ner i vikt - det räcker med att ändra matvanorna. Men inser att det är svårt för många människor.

    3. Du är inte egoistisk - sina känslor rår man inte över. Tycker det låter som en helt normal reaktion. Jag har råkat ut för samma när min fru gått upp i vikt och blivit tjock. Man tappar intresset helt enkelt. (Men nu har det blivit ändring, hon har gått ner i vikt.)
    Jo, sina känslor rår man över, men det krävs att man är villig att förändra sig.

    Till TS:
    Om du är så jävla ytlig att sambon måste gå ner i vikt BARA FÖR ATT FÅ KNULLA MED DIG.... då har du det som du förtjänar.

    Sambon behöver kanske gå ner i vikt, eller träna, men ska det göras för att "duga" så ligger det rejäla katastrofer och lurar längs den vägen. Likadant med att visa intresse för "snyggare" människor som påtryckning. Lika dumt som att ge en plastikoperation i oväntad present.

    Att få nån att träna under lång tid är mycket lättare än att få nån att bara gå ner i vikt permanent; endorfinkickar från löpning är en ganska kraftig uppåtkick, enmbart viktminskning ger mest obehag i kort perspektiv.

    Ska man få sin sambo att gå ner i vikt eller i alla fall se smakligare ut rekommenderas följande väg:

    1. Övertala dig själv att vilja knulla med sambon ändå. OBS inte att knulla ändå, utan att VERKLIGEN AV EGEN FRI VILJA VILJA knulla ändå.

    2. Övertala sambon att träna med motivationen att sambon ska leva längre och må bättre.

    3. OM sambon börjar träna, ge uppåtkickar! Säg, "vad mycket plattare magen blir, nu ser du mer ut som när jag träffade dig, så duktig du är som springer så långt". osv osv osv. (säg inte "så gulligt det ser ut när du stånkar fram som en trött snigel med magen i en skottkärra.")

    4. Ge det i alla fall ca ett halvår innan det ska ha fått stora resultat. Lite mer ork och mer socialt beteende kommer snabbt, men viktminskning och remuskulering tar längre.

    Negativa kickar och oöverkomliga krav avståndstagande  skapar negativa motreaktioner.
  • Anonym (En fru)
    Med Lem skrev 2013-10-30 12:26:46 följande:
    Jo, sina känslor rår man över, men det krävs att man är villig att förändra sig.

    Till TS:
    Om du är så jävla ytlig att sambon måste gå ner i vikt BARA FÖR ATT FÅ KNULLA MED DIG.... då har du det som du förtjänar.

    Sambon behöver kanske gå ner i vikt, eller träna, men ska det göras för att "duga" så ligger det rejäla katastrofer och lurar längs den vägen. Likadant med att visa intresse för "snyggare" människor som påtryckning. Lika dumt som att ge en plastikoperation i oväntad present.

    Att få nån att träna under lång tid är mycket lättare än att få nån att bara gå ner i vikt permanent; endorfinkickar från löpning är en ganska kraftig uppåtkick, enmbart viktminskning ger mest obehag i kort perspektiv.

    Ska man få sin sambo att gå ner i vikt eller i alla fall se smakligare ut rekommenderas följande väg:

    1. Övertala dig själv att vilja knulla med sambon ändå. OBS inte att knulla ändå, utan att VERKLIGEN AV EGEN FRI VILJA VILJA knulla ändå.

    2. Övertala sambon att träna med motivationen att sambon ska leva längre och må bättre.

    3. OM sambon börjar träna, ge uppåtkickar! Säg, "vad mycket plattare magen blir, nu ser du mer ut som när jag träffade dig, så duktig du är som springer så långt". osv osv osv. (säg inte "så gulligt det ser ut när du stånkar fram som en trött snigel med magen i en skottkärra.")

    4. Ge det i alla fall ca ett halvår innan det ska ha fått stora resultat. Lite mer ork och mer socialt beteende kommer snabbt, men viktminskning och remuskulering tar längre.

    Negativa kickar och oöverkomliga krav avståndstagande  skapar negativa motreaktioner.
    Jösses :)

    Ska jag övertala honom...?!! Vi pratar inte min lille son här utan om en vuxen man... Och han är inte dum precis. Han vet allt det där. Plus att läkare säger att han MÅSTE lägga om sitt liv. SÅ allt är allvarligt. Han har tränat tidigare...kickar man får av träning känner han till. Men han föredrar godispåsen. Lättare så.
    Han tar inte tag i sitt liv. Och det ramlade inte ned över en natt precis. Det handlar om minst 15 år i nedåtgående spiral där jag börjar tröttna. Och avsaknad av sex är bara en av konsekvenserna. Men något jag verkligen saknar.
  • Anders 386
    Anonym (En fru) skrev 2013-10-30 12:07:41 följande:

    Tack för ett vettigt svar och att du förstår min sits. Jag vill verkligen inte vara otrogen, tråkig eller ej, jag är inte typen. Jag vill vara med min man. Det du föreslår...tyvärr... har verkligen försökt. Han skojar bort det eller blir jättesårad och tröstäter ännu mer. Så känns det. Hur allvarligt det är går liksom inte fram. Att vi inte har sex beror bara på mig. Men jag tycker inte det är sanningen. Har sagt att han inte behöver bli någon muskelknutte. Komma lite i form (han har jättedåliga värden så det behöver han ändå enligt läkare), klä sig fint (eller iaf helt och rent) när han är med mig. Han vägrar se sin del i problemet. Jag är bara dum i huvudet och ska vilja ha honom ändå. Ska jag gå upp 30 kg i vikt, sluta duscha och gå i mysoverall hela tiden för att ska inse att attraktion visst kan bero på hur man ser ut? Nu har en sambo som andra män tycker är attraktiv och det är toppen för hans ego. Men jag då??

    Vill fråga; jag har funderat på att prata med en vän till honom om hur det är och be honom prata med min sambo. Kanske han lyssnar då (eller blir än mer deprimerad och tröstäter än mer). Vad tror du? Helt galet? Är som sagt desperat...

    Jag lagar nyttig mat, frukt och grönt finns hemma. Alla förutsättningar finns för att leva hälsosamt. Men han VÄGRAR.

    Var det råden som du sade som du använde dig av själv? Hur lång tid tog det för att få till en förändring?
    Jag förstår ditt läge. Förstår också hur svårt det är att vända trenden. I mitt fall, när det gällde min partners vikt så var hon själv fullständigt medveten om att hon var tjock, det handlade mer om att hitta ett verktyg som fungerade. Hon har alltid varit noga med att hålla sig fräsch, men helt enkelt inte fixat att gå ner i vikt.  Det var till stor del tack vare mig som det fixade sig. (Lite skryt) Jag hade själv en del överviktskilon och hakade på att börja äta LCHF, men utan att tjata på henne. Hon var negativt inställd i början - men sen hakade några av hennes vänner på, och på ett par år har hon gått ner ca 15 kilo. Fortfarande överviktig - men nu är hon attraktiv i mina ögon. Glad  Och hon har blivit mer attraktiv i sina ögon - nästan det viktigaste.

    Jag tycker faktiskt att om man har en partner och om man vill vara åtrådd - då ska man också ta hand om sitt yttre - Det är naivt att tro att man ska vara älskad av sin partner för tid och evighet - kärlek och åtrå är färskvara, det måste vårdas. Och framförallt är det viktigt att visa för sin partner att man har en vilja att göra sig fin i sin partners ögon.
    Men det stora problemet i ditt fall är ju att implementera tänkesättet i din partner, och det är inte så enkelt.
    Men jag tror inte det löser sig genom att prata med en vän. Mitt förslag är ändå att verkligen berätta hur du känner - och det viktigaste är att han inser att det faktiskt är möjligt att ändra sig. Kritisera inte hur han är - försök istället förklara hur det skulle kunna bli. Försök att ge honom en "målbild" av sig själv och ert förhållande i framtiden. (Och varför inte föreslå LCHF - det är ett praktiskt verktyg för att uppnå målet.)
  • Anonym (En fru)
    Anders 386 skrev 2013-10-30 13:36:40 följande:
    Men det stora problemet i ditt fall är ju att implementera tänkesättet i din partner, och det är inte så enkelt.
    Men jag tror inte det löser sig genom att prata med en vän. Mitt förslag är ändå att verkligen berätta hur du känner - och det viktigaste är att han inser att det faktiskt är möjligt att ändra sig. Kritisera inte hur han är - försök istället förklara hur det skulle kunna bli. Försök att ge honom en "målbild" av sig själv och ert förhållande i framtiden. (Och varför inte föreslå LCHF - det är ett praktiskt verktyg för att uppnå målet.)

    Tack för bra tips! Jag ska göra ett nytt försök att tala med honom. Han ska snart till en dietist för att han måste göra något åt sitt sätt att äta ändå. Hoppas han lyssnar och tar till sig av vad dietisten säger om inte annat :) Kanske det blir ett steg i rätt riktning. Vill ju helst detta ska komma från honom själv.

     
  • Anonym (En fru)

    Min man vet att jag är attraktiv fortfarande. Han ger mig också jättemycket komplimanger och uppskattning. Jag vill inte riktigt utsätta mig för så mycket frestelser (eller vad man ska säga :) ) nu när jag börjar ledsna på hela situationen och lever i total avsaknad av fysik närhet.
    Alla åldras och saker kan hända på vägen. När jag fått barn har jag varit ganska plufsig men han har älskat mig ändå och velat vara med mig. Grejen är ju att jag inte fastnat i det. Jag har försökt att hålla mig "fit" eller vad man ska säga, för min egen skull och för hans. Jag trivs bättre så. Det är inte lätt att hålla vikten när man blir äldre så jag kämpar med det jag med.
    Men han bryr sig inte alls om hur han ser ut. Faktiskt. Bara på jobbet. Jämför sig med tjockare män och tycker att han är ok. Om jag påpekar försynt att han också behöver sköta om sig lite skämtar han bara bort det. Som med nagelsvampen. Hur mysigt är det med 3 cm tjocka gula tånaglar på en skala? Och när den foten mysigt smeker mitt ben blir jag bara...kall. Göra något åt det finns inte i hans begreppsvärld. Vore han singel skulle han säkert skärpa till sig. Barnen tycker det är vråläckligt. Han bara garvar. 
    Som sagt handlar ju inte det faktum att jag håller på att ledsna bara på att han inte sköter  hälsa och hygien. Jag håller på att tröttna. Jag vill leva i en relation med sex. Och jag vill inte ha sex när det är så här. När han kryper intill mig i soffan med en vit t-shirt som slutar vid naveln där hela kaggen hänger över linningen på de grå mysbyxorna, snus som rinner mellan tänder...lutar sig över och undrar lite skojsigt om det blir något rajtantajtan? Man kan skratta åt det. Jag tycker det mest är sorgligt. För han blir ledsen när jag säger nej. Och jag blir ledsen för egentligen vill jag jättegärna. Men man äter ju även med ögonen... Var det så ibland vore det ok. Men alltid??? Hur hamnade vi här liksom?

    SNÄLLA!!! Ge mig RÅD! :) Jag tror inte på att börja hänga mer på krogen... han kommer inte bry sig ett dyft. 

  • filt

    Hej!
    Jag undrar om någon här skulle vilja medverka i en radiointervju om detta ämne, att befinna sig i en lång relation och uppleva att partnern inte är sexuellt attraherande längre?

    Det går bra att vara helt anonym, och det går bra att göra intervjun via telefon.

    Jag, Roger Dackegård är producent för SEXPODDEN som RFSU står bakom och intervjun är för nästa program som handlar just om långa relationer och problem som kan uppstå i dessa.

    Mejla om ni är intresserade till roger@filt.se

    Roger Dackegård

  • Anonym (hjälpavarandra)
    Anonym (En fru) skrev 2013-10-30 20:51:04 följande:
    Min man vet att jag är attraktiv fortfarande. Han ger mig också jättemycket komplimanger och uppskattning. Jag vill inte riktigt utsätta mig för så mycket frestelser (eller vad man ska säga :) ) nu när jag börjar ledsna på hela situationen och lever i total avsaknad av fysik närhet.
    Alla åldras och saker kan hända på vägen. När jag fått barn har jag varit ganska plufsig men han har älskat mig ändå och velat vara med mig. Grejen är ju att jag inte fastnat i det. Jag har försökt att hålla mig "fit" eller vad man ska säga, för min egen skull och för hans. Jag trivs bättre så. Det är inte lätt att hålla vikten när man blir äldre så jag kämpar med det jag med.
    Men han bryr sig inte alls om hur han ser ut. Faktiskt. Bara på jobbet. Jämför sig med tjockare män och tycker att han är ok. Om jag påpekar försynt att han också behöver sköta om sig lite skämtar han bara bort det. Som med nagelsvampen. Hur mysigt är det med 3 cm tjocka gula tånaglar på en skala? Och när den foten mysigt smeker mitt ben blir jag bara...kall. Göra något åt det finns inte i hans begreppsvärld. Vore han singel skulle han säkert skärpa till sig. Barnen tycker det är vråläckligt. Han bara garvar. 
    Som sagt handlar ju inte det faktum att jag håller på att ledsna bara på att han inte sköter  hälsa och hygien. Jag håller på att tröttna. Jag vill leva i en relation med sex. Och jag vill inte ha sex när det är så här. När han kryper intill mig i soffan med en vit t-shirt som slutar vid naveln där hela kaggen hänger över linningen på de grå mysbyxorna, snus som rinner mellan tänder...lutar sig över och undrar lite skojsigt om det blir något rajtantajtan? Man kan skratta åt det. Jag tycker det mest är sorgligt. För han blir ledsen när jag säger nej. Och jag blir ledsen för egentligen vill jag jättegärna. Men man äter ju även med ögonen... Var det så ibland vore det ok. Men alltid??? Hur hamnade vi här liksom?

    SNÄLLA!!! Ge mig RÅD! :) Jag tror inte på att börja hänga mer på krogen... han kommer inte bry sig ett dyft. 
    Vi är lite i samma sits... känner igen mig massor.

    Vart kan man maila dig?
Svar på tråden Tänder inte på min sambo - vill ha tips från MÄN