tyvär är det inte så lätt att bli avlönad anhörigvårdare som du tycks tro. Det är däremot lätt att döma och tycka. jag tror säkert att många hade känt sig mer uppskattade om de fick lön för allt slit de gör som anhörig. Klart man inte får bete sig hur som helst men de har ju en sjukdom som gör att de inte klarar att behärska sig i alla lägen. Självklart vill alla må bra och få uppskattning och hoppas att sin partner ska må bättre..du är otroligt naiv som tror annat. Tragiskt att folk har så stort behov av att lägga näsan i blöt för de tycks vara bättre vetande..ni gör oss bara en björntjänst. Vad tror ni att vi bara får världens uppenbarelse av det ni säger och packar väskan slänger ringen och drar med barnen alla som har minsta problem med sin sambo? Snälla gå ut och skaffa lite livserfarenhet innan plumpa uttal.
ledigidag skrev 2014-01-06 14:14:31 följande:
Problemet är att barnen uppenbarligen tog skada och då är det inte ok längre. Nej, psykiskt sjuka kan inte hjälpa hur de mår, men de får inte bete sig hur som helst för det. Ts skrev tidigare att hennes man ibland tagit ur sin frustration på andra anhöriga och att de då "vända honom ryggen", som hon kallar det. Ett sådant uttalande tolkar jag som att TS är medberoende. Hon kan inte ens se varför släktingar och vänner inte orkar längre eller accepterar vilken skit som helst. Hon är så insyltad att hon kallar det "vända ryggen till", att inte stå ut med lika mycket som hon. Alla har rätt att må bra, samt rätt till ett bra liv - även anhöriga, barn och vänner till psykiskt sjuka! Sen håller jag med om att hjälpen från samhället kunde vara bättre. Men om man inte kan sköta sitt jobb pga att man ofta måste släppa allt och sköta sin psykiskt sjuka partner, borde man kanske överväga att gå ner i arbetstid eller bli anhörigvårdare?
