Att stöna 'fel'
Hej
Jag... vet inte vart jag ska vända mig, så det här forumet får åter igen bli en trogen kanal för råd.
Jag och min kille - vi har ett bra förhållande, kan prata med varandra.
Men vi fick ett problem, som helt plötsligt blåstes upp och jag vet inte vad som hände.
Från början.
Han hade 'gjort sig lite lustig' över hur jag låter i sängen med en helt främmande människa han precis lärt känna via nätet. Han hade beskrivit det som att 'hon låter som en hel hentaiserie' (För er som inte vet vad Hentai är - det är tecknad porr, ursprungligen ifrån japan).
Jag har i tidigare förhållanden hört att jag har väldigt mycket ljusare röst i sängen än normala fall - någon har sagt jag låter 'som en asiat' men visst. Jag har ljus röst - inget fel med det väl.
Men, att bli beskriven som en hel hentaiserie (tror man kan jämföra det med att 'låta som en hel bunt porrfilmer')
Jag blev väldigt ledsen när jag fick se det och kände mig just förnedrad.
Men vi kan prata om allt - så vi pratade om det, jag fick förklaring att han inte alls har något emot att jag låter mycket i sängen. Men aldrig en förklaring att 'det inte var så illa som han beskrev det'.
Det plågade mig en period, jag ville inte ha sex, kände mig sårad och ville helt enkelt inte stöna/inte ha sex.
Det släppte efter ett tag, sexet kom igång igen, det var bra.
Men hela tiden har det varit i bakhuvudet att jag måste tänka mig för och inte 'låta så mycket'.
Till slut tappade jag all lust. Jag kan inte slappna av och njuta av sexet om jag måste ligga och tänka mig för hela tiden - kan inte komma eftersom jag inte slappnar av.
Till slut kändes det som jag bara hade sex för hans skull. Så jag slutade helt.
Vi har pga detta fått en relation som inte håller, jag går hela tiden och är ledsen och sårad.
Nu har det blivit så illa att jag inte ens kan onanera, så fort jag känner att det är skönt, jag vill slappna av ytterligare och få komma - då jag börjar stöna. Då påminns jag om vilken hentaiserie jag låter som. Och all lust är bortblåst och jag känner mig bara ledsen och förnedrad över mig själv.
Jag skäms och kan inte ens röra mig själv längre. Har totalt dragit ihop mig och vill inte ens ha kramar eller något fysisk kontakt med någon annan eller mig själv.
Min kille är ledsen han fått mig att må såhär, han ber om ursäkt, han säger det' inte var så han menade'. Men känslan försvinner inte, och har blivit värre.
Vad kan jag/vi göra?
