• Mayen

    Enbarnsföräldrar - hur gör ni efter skolan/fritiden?

    Vi har bara ett barn, en flicka som är 8 år gammal.
    Varför vi bara har ett barn är en annan diskussion och något som jag inte tänker ta upp här.
    (Privata skäl - jag ber alla att respektera dessa)

    Hur ser det ut i andra familjer med bara ett barn?

    Hemma hos oss har vi i princip en kompis hemma efter skolan (ofta även till kvällsmat) , eller att dottern är hos någon kompis och äter där.

    Jag skulle säga att av 5 skoldagar så minst 3 är hon med någon kompis efter skolan
    2 kvällar i veckan har hon en sportaktivitet som hon går till direkt efter skolan.
    Helgerna brukar hon träffa nån kompis minst 1 dag av 2 (ofta både lör och sön)

    Jag känner det så att vi försöker göra allt för att hon inte ska känna sig ensam. Därav är vårt hem alltid öppet för kompis och jag säger i princip aldrig nej då dottern frågar om en kompis får följa med hem.
    Men ofta räcker det med 1 kväll då kanske ingen kompis KAN komma eller FÅR för sina föräldrar för att hon ska börja gråta och säga att hon har det SÅÅÅÅ tråkigt.

    Även om vi kommer hem kl 19 efter en aktivietet och det egentligen bara finns tid till att äta kvällsmat och sen gå och lägga sig vid 21.

    Hur ser det ut hemma hos er? Blir era barn som galna om de inte har en kompis hemma VARJE dag? Eller är mitt barn extra "krävande" ?

    Tack för tips / råd eller bara lite info om hur ni andra har det

  • Svar på tråden Enbarnsföräldrar - hur gör ni efter skolan/fritiden?
  • buffy

    Min sjuåriga dotter som också saknar syskon tjatar järnet om att få träffa kompisar. Precis som ditt barn blir hon besviken och ledsen varje gång hon inte är med kompisar efter skolan. Jag tycker själv att hon träffar sina vänner i princip varenda dag men det räcker inte enligt henne.
    Tyvärr har jag inga bra råd att ge mer än att låta din dotter underhålla sig själv. Det är praktiskt omöjligt att alltid vara med kompisar och att kunna leka själv kan faktiskt vara något bra.
    Att våra barn saknar syskon kan naturligtvis vara en bidragande orsak men jag tror även att de har kommit upp i enålder då kompisar blir allt viktigare. 

  • Mayen
    buffy skrev 2013-11-13 14:13:43 följande:
    Min sjuåriga dotter som också saknar syskon tjatar järnet om att få träffa kompisar. Precis som ditt barn blir hon besviken och ledsen varje gång hon inte är med kompisar efter skolan. Jag tycker själv att hon träffar sina vänner i princip varenda dag men det räcker inte enligt henne.
    Tyvärr har jag inga bra råd att ge mer än att låta din dotter underhålla sig själv. Det är praktiskt omöjligt att alltid vara med kompisar och att kunna leka själv kan faktiskt vara något bra.
    Att våra barn saknar syskon kan naturligtvis vara en bidragande orsak men jag tror även att de har kommit upp i enålder då kompisar blir allt viktigare. 

    Skönt att höra att det inte är bara vår dotter som "tjatar". 

    I vårt fall har hon faktiskt inte frågat om syskon utom 1 enda gång. Men kompisar vill hon ha, varje dag!
    Jag längtar nästan tills den dag då hon själv kommer överens med kompisarna när/hur de ska träffas.
    Nu får man ringa föräldrar hit och dit och höra om det passar eller inte.

    Där vi bor är det dessutom väldigt mycket trafik och jag törs inte låta henne gå / cykla själv till några kompisar
    (f ö är det bara 1 kompis som bor så pass nära att man gå... )
  • Duckan

    Jag känner spontant att "det där låter skit-jobbigt ts!". Vi har ett barn, snart 7 år och hon har med sig en kompis hem knappt varannan vecka. Vi hämtar på fritids vid 17 och då har hon ju lekt hela dagen. Skulle väl inte ha nåt emot att ha med kompis hem lite oftare, men det har inte slumpat sig så.  Vår dotter är bra på att leka själv. Vi har en plan om att flytta utåt till nåt mer barnbefolkat område inom snar framtid för hennes skull dock.

  • Mayen
    Duckan skrev 2013-11-13 14:36:38 följande:

    Jag känner spontant att "det där låter skit-jobbigt ts!". Vi har ett barn, snart 7 år och hon har med sig en kompis hem knappt varannan vecka. Vi hämtar på fritids vid 17 och då har hon ju lekt hela dagen. Skulle väl inte ha nåt emot att ha med kompis hem lite oftare, men det har inte slumpat sig så.  Vår dotter är bra på att leka själv. Vi har en plan om att flytta utåt till nåt mer barnbefolkat område inom snar framtid för hennes skull dock.


    Jag kan hålla med om att det är jobbigt, men kanske på ett annat sätt än det du tänker på.

    De gånger hon har med sig en "bra" kompis så ger det mig hur mycket tid som helst att städa / laga mat / stryka eller vad jag nu behöver / vill göra. De leker och man ser inte röken av dem.
    Är hon själv, vill hon helst ha sällskap eller dyker upp titt som tätt och vet inte vad hon ska hitta på.

    Det som är "jobbigt" i det hela tycker jag är att pussla med vem som kommer, vem som hämtar, var hon är ecc

    Men man vill ju inte annat än att ens barn ska vara lycklig - så man försöker ju det man kan
  • Duckan

    Mayen, jag förstår precis hur du menar, men jag skulle nog inte ha lust med middagssällskap varje dag. Det är skönt att pusta ut och vädra vid matbordet bara familjen. Kan dock tänka mig att min egen kommer att önska mer och mer sällskap för vart år och så måste det ju få bli då.

  • Gladskit

    Vi har en snart åttaåring och i perioder så kan han tjata rätt mycket om att få ta med en kompis hem. Men det kanske bara är 2-3 dagar i månaden som det funkar. Av fler anledningar. Är det barn vi inte känner så vill vi först prata med föräldrarna och stämma av, så att det är ok med dem, så att de får vår adress, så vi kommer överens om tid när de får komma och hämta hem sitt barn eller så att vi får deras adress om det är så att vi ska följa barnet dit. Och eftersom det är ytterst sällan vi hämtar samtidigt som dessa föräldrar har vi ingen naturlig kontakt, och det är inte aktuellt att låta honom gå hem till någon som vi aldrig har pratat med.

    Så ofta OM han går med någon eller någon hänger med oss hem så är det föräldrar vi känner sen förskolan där vi vet att det funkar bra.

    En vanlig vecka så hämtar hans pappa honom direkt efter skolans slut (kl 14) tre dagar. Då åker de och badar ibland, eller så går de hem och leker, pysslar och sen fixar de mat så att den är klar när jag kommer hem. Jag slutar 16-17 och har nära så jag är snabbt hemma. Två dagar hämtar jag och då är han kvar på fritids till 16:30 ca. De dagarna ska vi hem och fixa mat direkt så då är det sällan jag har lust eller ork att ta med någon kompis hem och de dagarna brukar han själv vara rätt trött också så då frågar han aldrig om det. Utan då vill han hem och leka med sina grejer eller rita. Eller om vi kommer hem och några utav grannbarnen är ute på gården och leker så kanske han stannar ute tills maten är klar.

    En dag i veckan har han en aktivitet på kvällstid.
       

       

  • buffy

    När jag skrev att min dotter saknade syskon menade jag att hon inte HAR några syskon inte att hon tjatar om syskon. Vi bor i ett område med extremt mycket barn så det är nära att gå och hämta och lämna, ofta träffar vi också på kompisar i affären eller i parken.
    Det jag avskyr med tjatet om att kompisar ska komma med hem varje dag är dels att jag ska stå och ringa föräldrar på fritids när jag hämtar, dels att jag inte alltid är upplagd för att ha hem någon kompis eftersom jag vill ta det lugnt. Sen vill jag gärna slippa hetsstäda hemmet som ser ut som en rövarkula annars skulle förmodligen de främmande barnen och deras föräldrar svimma av chock när de kommer hem till oss.
    Det är också jobbigt att min dotter blir så besviken om ingen kan leka med henne. Hon gråter och vill att jag ska ringa varenda klasskamrat tills vi hittar någon som kan leka.  

  • Gladskit

    Vad jobbigt att hon blir så besviken att hon gråter. Min son tjatar ibland så att man tror att örona ska trilla av men han förstår ändå till slut och han vet vad som gäller. Och i och med att hans pappa jobbar skift och att vi har bestämt tillsammans att vi måste prata med de andra barnens föräldrar också (vilket han ju förstår) så vet han att det är sällan det funkar.

    Ett tag hade vi bestämt nästan som ett schema ihop med ett annat föräldrapar att de hämtade på tisdagar så hämtade vi på torsdagar typ och det var jätteskönt för då visste man att han var hos en kompis och hade kul, att de fick mat och att vi skulle hämta där vid 18:30 (så slapp man stressa på jobbet också!). Men sen började han leka med andra barn i skolan så de kom lite ifrån varandra.

  • Fia Maria

    Men... varför leker inte du med henne om hon har tråkigt?

    Vår 7 åring leker med klasskompis en gång i veckan, antingen hemma eller borta, aktivitet en gång och resten är hon hemma själv. Har hon tråkigt hittar vi på något, som att rita tillsammans, spela något spel eller hjälps åt med något hemma bara. Oftast gör vi något tillsammans och efter en stund vill hon leka själv.

    Ni har ju vant henne vid att alltid ha en kompis, inte så konstigt att hon inte kan vara utan.

  • Duckan

    Fia Maria, jag som vuxen har jättesvårt att kasta mig in i en docklek. Det är liksom inte samma sak som för 30 år sen
    Spela spel gör jag dock gärna.

  • Mayen
    Fia Maria skrev 2013-11-14 00:15:54 följande:
    Men... varför leker inte du med henne om hon har tråkigt?

    Vår 7 åring leker med klasskompis en gång i veckan, antingen hemma eller borta, aktivitet en gång och resten är hon hemma själv. Har hon tråkigt hittar vi på något, som att rita tillsammans, spela något spel eller hjälps åt med något hemma bara. Oftast gör vi något tillsammans och efter en stund vill hon leka själv.

    Ni har ju vant henne vid att alltid ha en kompis, inte så konstigt att hon inte kan vara utan.

    Samma svar som "Duckan". Jag spelar gärna spel / kort, målar / ritar eller annat pyssel.
    Det är just leken med barbie, eller Pet Shop (själva rollspelet) som jag har svårt för.
     
    +

    jag kommer hem från jobbet kl 17 eller 2 dagar i veckan kl 19. Då kan man liksom inte sätta sig ner och leka.
    Hemmet måste ju skötas.... Laga mat, plocka ecc ecc
    Tyvärr - tid till att leka har man kanske inte alltid..
  • korfu08

    Vår dotter är på fritids hela dagarna och ibland följer hon med en kompis hem eller tar hem en kompis efter fritids på helgerna brukar hon ofta leka med nån kompis, eller så gör vi något ihop alla tre. Hon är 8 år

  • frökenelisabeth
    Mayen skrev 2013-11-14 12:20:51 följande:

    Samma svar som "Duckan". Jag spelar gärna spel / kort, målar / ritar eller annat pyssel.
    Det är just leken med barbie, eller Pet Shop (själva rollspelet) som jag har svårt för.
     
    +

    jag kommer hem från jobbet kl 17 eller 2 dagar i veckan kl 19. Då kan man liksom inte sätta sig ner och leka.
    Hemmet måste ju skötas.... Laga mat, plocka ecc ecc
    Tyvärr - tid till att leka har man kanske inte alltid..

    Säkert en dum fråga, men kan du inte hitta på något sätt att involvera henne i t ex matlagning och annat?
  • Sockervaddspinnen

    Min unge har en granne han leker med varje dag.

    Grannbarnet har många syskon, men leker aldrig med sina syskon utan alltid med mitt barn.

    Ren tur, kanske, då vi bor på landet och grannens hus är cirka 500 meter från vårt hus. Sedan finns det ytterligare ett hus cirka 1000 meter från vårt hus, men där är barnen utflugna. Sedan har vi inga fler grannar.

    Så det är nog ren tur, som sagt.

    De dagar som mitt barns kompis ligger hemma med nån kräksjuka eller nått, så är jag tillsammans med mitt barn - och än så länge så har inte min unge klagat på det iaf.

    Men jag följer tråden utifall att jag skulle stöta på "patrull". ;)

  • Velmaja

    Min 8-åring är på fritids till 16.30 så då har han fått lekt med kompisar hela dagen men han brukar leka med en kompis 2-3 dagar på vardagar efter fritids med. (Bor nära, så antingen är dom här eller så är dom där och leker.)

    Här kan det bli mer tjat när vi är långlediga och ibland på en helg om vi inte har någon inbokat, men oftast leker han med en kompis i alla fall en av dagarna på helgerna med. Då vi bor så nära kan dom ju bara springa över till varandra och leka ett tag..

Svar på tråden Enbarnsföräldrar - hur gör ni efter skolan/fritiden?