Varför frågar inte mamman mig...?
Det här är så himla tråkigt, men som du säger inte helt ovanligt. Mammor tror att barnen är deras, medan barn naturligtvis ska ses som egna individer. Som förälder är man också skyldig att se det så och att ge sina barn bästa tänkbara förutsättningar för olika saker. Den här mamman verkar göra vad hon kan för att minimera umgänget mellan sitt barn och hennes pappa.
Hon flyttade 3,5 mil alltså? Kanske för att komma närmare sina föräldrar för att lättare kunna få hjälp av dem? 3,5 mil på motorväg är ju kort, men 3,5 mil på smal landsväg längre i tid. Nu är det ju ändå inte en omöjlig sträcka och många kör längre än så för att komma till jobbet varje dag. Men det kan bli lite besvärligt om det tar tid, för då måste barnet upp så tidigt om man ska köra det till dagis eller skola.
Att vara hos farmor och farfar varannan vecka och dagis varannan är inte någon särskilt bra lösning som någon i tråden påpekat. Barnet tappar då kontinuitet och får bara ännu fler relationer att hålla vid liv. Så små förändringar som möjligt när man är liten är bäst. Men kanske kan du få till att farmor och farfar åker och hämtar på dagis, förbereder middag och du skjutsar hem barnet efter middagen en kväll i veckan?
Jag tror så här, att mamman måste börja lita på dig och då får det givetvis inte uppkomma några anledningar till att hon inte skulle göra det och hon måste börja se vad som är bäst för barnet. Det byggs bit för bit. Du behöver inte se det som ditt fel att hon inte litar på dig, bara inse att det behövs. Har du någon gång gjort något för att förstöra tilliten så be om ursäkt för det. Visa att du tar ansvar.
Självklart vore det utmärkta tillfällen att be dig ta ert barn när hon är sjuk eller behöver en barnvakt av någon annan anledning. Hur vill hon att du gör om du är sjuk en helg du ska ha barnet kan du fråga? Vill hon att du lämnar barnet till henne eller till dina föräldrar? Sådana frågor borde ni kunna ta upp i familjerätten om det är svårt att göra själva. Ett tips till dig är att först bara ställa frågorna och lyssna på svaren och inte börja argumentera direkt.