Ändrad mens och ständiga smärtor

Hej!

Är 38 och barnlös men har nu träffat rätt på alla plan i livet och vill försöka. Har tidigare gjort två aborter (2008 och 2011) eftersom allt inte var på plats då. Aborterna var tidiga och medicinska men funkade inte så jag fick skrapa båda gångerna. I samband med graviditeten 2008 upptäcktes också att jag hade klamydia men jag blev alltså gravid efter det så verkar inte fått något men.

Det som oroar mig nu är att efter en jätteblödning efter ett dagen efter-piller i maj har jag haft smärtor i livmodern till och från. Fått smärtstillande och antibiotika (ett tag hade jag färgade flytningar men de är borta nu) men det gav mest svamp... Varit runt hos massor med läkare men de har inte hittat något och det är inga akuta smärtor, bara mer eller mindre ett ständigt mol.

Mensen har också ändrat sig, från att vara ganska mörk, riklig och klumpig till att efter jätteblödningen i maj vara kortare, mindre riklig och ljusare. Inte heller några klumpar. Jag har tänkt tanken att det är min ålder, men äl-testerna visar att jag ägglossar en gång i månaden på mellan 12 och 15 dagar efter mensens första dag.

Har som sagt varit hos olika läkare och de säger olika saker; dessutom tar vissa det på allvar och vissa skickar hem en med alvedon... Svårt att känna förtroende då, och det är så mycket som står på spel. Jag och min kille (som jag träffade i maj) vill VERKLIGEN ha barn, NU, och inte minst tickar ju min biologiska klocka. Så jag undrar vad det kan bero på att jag fått ändrad mens och "mensvärk" nu när jag inte haft det förut, och hur mycket jag ska pressa olika läkare på att utreda.

Det enda jag inte gjort är titthålsoperation, hade en tid för undersökning 7/11 då de kunde gjort en kontraströntgen men självklart började jag blöda den dagen så det gick inte. Tidigare UL har visat en liten cysta men den skulle enligt den läkaren inte påverka. Alla "vanliga" gynundersökningar visar att allt ser bra ut, men åldern och blödningen i våras med efterföljande komplikationer (har lite samlagssmärtor också) gör att jag blir orolig och vill inte bara vänta ut det (med tanke på min ålder).

Vad tycker du, borde jag gå till botten med mina problem eller borde vi försöka bli gravida lite till (håller på för fullt nu )? Vi funderar på att söka utredning om det inte tar sig denna gång (ett halvår lär visst ska räcka om kvinnan är så gammal som jag), kollar de upp även sådana här saker då? Så får man det ju gjort ordentligt.

Hoppas verkligen på ett tydligt svar som jag inte fått hittills!