Bonusbarn?

Det är ett försök att göra någonting som många tycker är jobbigt och stundtals outhärdligt till något positivt, som typ begreppsbytet städare - lokalvårdare. Finns otaliga exempel på detta, men det betyder ingenting i praktiken.

För mig har det faktiskt varit det av flera anledningar, först och främst pga att jag har egna barn och då är det en fördel om mannen redan har barn och vet vad han ger sig in i.
Dessutom så tex min sons pappas ungar bodde hos oss och är än något som gör mig varm och lycklig, att få vara en del av deras liv är fantastiskt och jag älskar dem alla tre hårt. Pappan och jag är skilda i dag men "baren" är 24, 21 och 19 år och jag har kontakt ofta, dessutom så har jag tack vare den äldsta en bonusmormor och det är mysigt kan jag lova.
Mina äldsta barn är 19 och 21 år och för dem är det även besatt ha syskon som de kan vända sig till om det är något, finns alltid nån som har tid om det är något.

Så jo nog tusan kan det vara en bonus, det beror helt och hållet på hur man väljer att se på saken och hur man ser till att ens förhållande med dessa nya barn blir, det är upp till den vuxna att se till att de blir bonusar faktiskt

Antar att ordet bonus från början kommer från någon som ansåg att styvbarn ~ styvmamman lät illa. Med tanke på alla sagor om elaka styvmammor. Bonus betyder väl egentligen god och det är val vad man hoppas att relationen mellan barn styvmamman ska bli när man inleder förhållandet. Annars tror jag att många tänker på bonus som något man får extra, en extra lön i bonus eller ett extra barn på halsen i den nya relationen. Min åsikt är väl att man kalka det för vad man vill. Det viktiga är att den vuxne i relationen tar ansvar för att försöka få till, om inte en god relation, så åtminstone en fungerande relation till styvbarnet.

Men för min del är dessa barn enbart en BONUS! Finns bara positivt med att mannen har barn sen tidigare så att vi blev en större och ännu bättre/mysigare familj.

Finns INGET negativt med att han hade barn sen tidigare - inte EN ENDA SAK som jag kan komma på! 

Jag för min del känner en negativ press av ordet bonus, att man ska leva upp till nåt som inte finns naturligt.

Jag har ingen särskilt dålig relation till mitt styvbarn men känner mig inte bekväm heller. Vi har en del problem i familjen och även fast det inte är styvbarnets fel så hade det underlättat om min sambo inte haft barn sen tidigare. Så utan att klandra något barn här, någon bonus är det inte.

Jag skulle vilja ha ett mer neutralt ord som bara beskriver bandet man har, där alla kan använda samma, oavsett om familjelivet funkar bra eller inte. Nu blir det liksom att vissa kan raljera med att här är det minsann en bonus med hans/hennes barn sen förr medan andra knappt kan ta ordet i sin mun för man låter falsk. Hur konstigt blir inte det för nyfamiljsbarn om benämningen ska uttrycka om man ses som ett positivt tillskott eller inte? Det är ju ingen tävling, det är ju bara som det är.

En annan aspekt är att när jag väl tar avstånd från att kalla det för en bonus med hans barn så riskerar jag att uppfattas som att jag ser det som en nitlott och dithän vill jag inte heller gå. Jag vill bara ha en neutral benämning.

För mig har bonusen alltid varit just det - en bonus :) Faktum är att jag inte såg ngt negativt i att killen jag träffade hade barn ens när jag fick veta det.

Sen är allt runt omkring inte alltid en bonus - som att behöva ta hänsyn till mammans vilja tex (vad gäller semester, byte av dagar osv), men det tar ju inte bort att barnet är en bonus.

Det senaste har jag o bonus haft en del bråk, men det hade jag nog haft med vilken tonåring som helst som bott under samma tak som mig. Här är det frustrerande när man vet att mkt att bråken bottnar i att mamman inte har samma regler o förväntningar som om - men fortfarande, min bonus är just en bonus ändå.

Ärligt talat har jag lite svårt att förstå hur man kan bo med ngn, barn eller vuxen, som man inte ser som positiv i sitt liv. Jag hade inte gjort det valet tror jag, hellre varit särbo då..!

Min nuvarande sambo har inga barn sedan tidigare och i ärlighetens namn är det väldigt skönt. =)

Mina barn är så stora att de inte ser honom som en bonus/plast/styv/whatever-förälder utan som min sambo helt enkelt.
Funkar jättebra!

Har väldigt svårt att se sambons barn som en bonus, bonus för mig betyder nåt positivt. Sambons barn är en sönder curlad, bortskämd stackare. Tycker mest synd om pojken. Mina barn är vuxna och ser mest sambon som en kompis ingen föräldrafigur

Förtryck på mobilen, minstingen är 19 år

Mitt ena bonusbarn är definitivt en bonus! Det andra är en tonåring... just nu till salu billigt. Men vissa dagar glimtar bonusen fram även i henne.
Äsch - klart jag ser dem båda som bonusar. Jag är glad att få lära känna dem och få ha dem i mitt liv. Trasslet vi upplever ibland är framför allt pga deras biomamma där relationen inte flyter helt friktionsfritt milt uttryckt.  

Varför inte bara använda namnet på personen?

Ibland vill man manifestera relationen. Farmor, farfar, fröken, kusin, klasskompis osv.