Fick nyligen missfall men är positiv och vill bara göra en ny:)

Jättesvårt att säga när äl kommer tillbaka för dig. Allt är så individuellt och när du hade gått ända till v10 så kan det ta några veckor innan hormonerna gått tillbaka till ogravid nivå. Skönt att du har en inställningen du har iaf! Kanske ta och testa med äl test? har själv aldrig använt mig av dom då jag på ett ungefär känner när jag har äl. Själv hade jag en ofostrig graviditet i september som upptäcktes först i v.12, mensen kom tillbaka efter 6 veckor (så äl kom 4v efter skrapniingen), kan ju vara så att din kropp återhämtar sig snabbare när du inte blev skrapad. Eftersom jag blev skrapad fick jag rådet att vänta en mens innan nästa försök. Blev gravid 1:a försöket efter den mensen men det slutatde i ett väldigt tidigt mf ca 4+4 förra veckan. Känner att kroppen redan förbereder för nästa äl så när det nu hände så pass tidigt kommer kroppen igång snabbare igen. 

Har du kollat med grav. test om det fortfarande visar positivt? När du fått neg så vet du att kroppen är redo igen och om du då vill ha bättre koll på äl prova med äl test.

Lycka till!

Tack för din respons:) Jo men det kanske är större infektionsrisk om man skrapar än när kroppen tar hand om det själv som i mitt fall. Jag tog ett graviditetstest för ett par dagar sedan och det visade negativt vilket känns jättebra då det bör vara första steget till att kroppen ska börja funka igen. Jag tror att jag avvaktar med ägglossningstest till efter jag fått min mens, får ju förutsätta att den kommer fastän det gärna får bli ett plus innan dess;) Känns som att jag letar efter en nål i en höstack annars då jag inte har en aning om när äl kommer igång om den ens gör det innan första mensen. Fy vad tråkigt för dig att det gått illa två gånger :( Har du glädje och hopp kvar eller är du och din partner väldigt ledsna? Hoppas så att det går vägen för dig nästa gång för det klart ni ska ha er lilla bebis

Vad skönt för dig att det visar neg redan! Låter som en bra ide att invänta mensen men att ändå hoppas att det kanske blir ett plus ändå. Många säger ju att äl kan utebli i början efter ett mf, vet inte om jag tror på det riktigt. Det vanligaste är ju att man faktiskt har äl om man får mens. Jag var på efterkontroll några veckor efter skrapningen och då kunde hon se en äggblåsa som växte så i mitt fall så hade jag en riktig äl. 

Det enda som kan vara lite knepigt i din situation är ju att du inte vet när du har BIM då du inte vet när äl varit. Men får intrycket att du är en person som inte stressar upp dig alltför mycket så om du inte får mens då du beräknat att den ska komma, vänta en vecka och ta ett test då. Blir det istället mensen som kommer så blir det säkert  plus nästa gång:)

Självklart är det jobbigt att ha fått två mf nu så tätt. Tror jag har väldigt lätt att bli gravid, har blivit gravid de enda två gångerna vi har haft oskyddat sex under äl. Den ofostriga graviditeten var mycket jobbigare, kände mig totalt grundlurad. Det upptäckets på UL. Blev självklart glad när vi plussade igen men hade ändå inställningen att inte ta ut något i förskott. Hade tänkt att göra vul i v7 hursomhelst  men nu kom jag ju inte ens så långt. Jag är en sån person som känner nästan allt som pågår i min kropp så jag visste redan innan jag tog testet att det skulle bli positivt, dessutom var symptomen samma som förra gången. Men är ändå tacksam att det hände så pass tidigt nu andra gången, otroligt mycket lättare att hantera. Andra kvinnor hade kanske inte ens märkt att de var gravida, bara att mensen kom några dagar senare. Sådana tidiga mf är ju väldigt vanliga så man får väl vara glad att kroppens skyddsmekanism fungerar, för jag tror när ett mf händer så tidigt hade man ändå inte kunnat göra något att förhindra det. Men det är klart, när jag blir gravid nästa gång så kommer man inte hoppa upp och ner av lycka direkt. I min situation känns det naivt att glädja sig för mycket så tidigt. Men vi kommer att köra på tlls vi får ett plus och hoppas på 3:e gången gillt:) 

Tänkte hoppa in här och dela med mej. Jag är 26år och bor med min sambo på 27år och min son 7år sedan tidigare förhållande som föddes med kejsarsnitt -06. Sedan träffade jag ny kille för två år sedan men sedan -06 har jag försökt bli gravid i två olika förhållanden varav de första va på 5år och mitt nuvarande som jag haft i ca 2år men efter att ha försökt så länge började jag förstå att jag inte kunde få fler barn . En helg fick jag feber i två dagar efter de mådde jag jätte illa. Visste att jag skulle ha mens 14/11 men fick en blödning redan 11/11 men den försvann lika fort som den kom. 18/11 tog jag ett gravtest som visa att jag va gravid i vecka 3-4. Fick en chock, trodde inte de va sant. Grät o grät o grät. 20.e började jag blöda o ringde akut in o dom sa att de va vanligt och att det inte va någon fara. Tog ett nytt test samma dag som också visade att jag va gravid. Jag blödde i 3 dagar , höll upp i 2 dagar o blödde i 3 dagar o höll upp i två dagar. Alla 4 gravtest visade att jag va gravid. Kvällen innan advent startade helvetet. Sa till min sambo att något va riktigt fel. Jag gick på toa satt o grät för fullt och min sambo satt på golvet nedanför o trösta mej o höll mej i händerna. Magen knöt sej och de stack o högg i höfter, mage o rygg. Ut kom stora blodiga klumpar men inte värst mycket blod, skaka o grät för fullt med min sambo vid min sida hela tiden. 02:15 lugnade de mesta ner sej o min sambo hjälpte till att duscha av mej sedan gick vi o la oss och han höll om mej natten igenom. Dagen efter ringde jag gyn och barnmorskan. Gyn trodde inte att jag fått missfall och de sa att bebisen levde för att jag blött för lite. Jag o sambon fick åka in på provtagning och undersökning. Kvar i livmodern fanns det bara blod :'( . Så natten till advent förlorade vi vårt efterlängtade barn. Nu är jag rädd för att det ska ta lika lång tid igen innan jag blir gravid. Jag är ledsen och känner mej tom, övergiven och ensam trotts de stora stödet jag har och har haft från min sambo. Men längtan efter ett till barn är så stor. Sedan pyret försvann har jag sett magar, vagnar, bebisar o blöjor överallt. Min syster har en nyfödd, många av mina kompisar har nyss fått eller ska snart ha. :'(

Känns som att jag inte har något val än att vänta in mensen ;) Under den tiden så får vi mysa på och blir det så blir det. Jag har också läst att äl kan utebli. För min del så känns det mest som att jag lätt kan missa den men vi har sex regelbundet så man kan ju bara hoppas på att vi träffar det om det är någon. Kan även ha haft den de sista dagarna jag blödde och då hade vi ju inte sex men om det är på det viset så kommer ju mensen inom kort. Hittade det som står nedan som en förklaring men frågan är hur vanligt det är att det verkligen uteblir helt. Känns som det är vanligare att cykeln rubbas och att mensen dröjer längre än vanligt efter ett missfall. 

"Det händer då och då att man får en mensblödning utan att ha haft ägglossning.

För att ett ägg ska kunna lossna krävs att det finns tillräckligt höga nivåer av hormonet östrogen i blodet. Ibland är nivåerna för låga och då lossnar inget ägg, men slemhinnan i livmodern växer ändå. När slemhinnan blivit tillräckligt tjock lossnar den till slut av sig själv. Man får då en blödning som kan bli lite mera långdragen än en vanlig mens."

Jag har troligen lätt för att bli gravid jag med då jag blev det för drygt 11-12 år sedan efter att jag och min dåvarande kille hade sex. Kondomen sprack och jag tänkte att det nog inte var någon fara men jag blev det med en gång. Dock var jag bara 19 år så vi var eniga om att abort var det rätta vilket jag inte ångrar en sekund idag. Denna gången blev det ju på första så vi får hoppas att det blir tredje gången gillt även för mig;) Fick ju bekräftat missfallet 19/11 så har jag inte fått mensen den 24/12, 5 veckor efter så kan jag ju ta ett test eller vad tror du?

Kände starkt som du båda gångerna att jag var gravid innan jag tog testet men nu vet man ju inte om man vågar tro på det fastän man kanske kommer känna det då man inte vill bli för besviken. Mina vänner och även min sambo är imponerade av hur väl jag verkar känna kroppen och det ska man vara glad för tror jag, vi är nog lika där. När det gäller äl så har jag ju bara haft det en gång på många år då jag använt preventivmedel i många år, där har jag lite kvar att utforska men hoppas att jag slipper utforska det alltför länge :)

Jag förstår att du tog den ofostriga graviditeten hårdare men hur kom det sig att de inte märkte det förrän i vecka 12? Där jag har gått så erbjuds man ul redan på första besöket som är i vecka 8-9 till en kostnad på 200 kr vilket det är värt alla gånger. Ofostrig graviditet, är det liknande utomkved eller mola? Hoppas verkligen att ni får en normal graviditet nästa gång så att du kan få glädjas riktigt ordentligt åt att det ska bli tillökning, tycker att du fått din beskärda del av otur nu :) Kram

Beklagar verkligen din upplevelse och din oro för att inte kunna bli gravid. Dock kan du ju det trots att du fick ett missfall och det är ju positivt på ett sätt. Då det är vanligt med blödningar så sa de även till mig att det inte behövde vara något galet. Jag hade dessutom varit inne knappt en vecka innan och gjort ett extra ul för att jag hade haft lite blödningar och bruna flytningar och då hade den växt och hjärtat slog. Därav var risken så klart mindre då jag tittat på kotten två gånger och då var allt bra. Dock kände jag på mig att något inte stod rätt till några dagar efter det när jag plötsligt började blöda lite mer, jag känner min kropp och min barnmorska litade på det och skickade mig till gynaktuen. Dock sa sjukvårdsupplysningen att det nog inte var någon fara men min historia var ju lite annorlunda. 

Hoppas att du orkar kämpa på och försöka igen trots er långa väntan till att bli gravid och när du väl blev det igen så blev det ett missfall. Jag är väldigt positiv själv och hoppas bara på det bästa och tror att det även kan gå för er med :) Kan du få någon hjälp på någon klinik tro? Tänker att det ändå tagit så lång tid omen då kanske de inte ger dig det eftersom du har ett barn och ett missfall?

Nej jag ger mej inte. Ska in i bebistillvärkningen så fort de går. Mitt första barn har jag de tufft med då han är autistisk o har adhd

Har också läst det där om äl men jag tror nog att du kommer ha äl som vanligt.  Ja 5 veckor efter konstaterat mf är nog det tidigaste du ska testa (med risk för att inte bli besviken!). Men personligen skulle jag nog vänta till efter jul med att testa! Min mens kom som sagt 6v efter skrapningen. Nu vet jag inte exakt när jag visade negativt på grav test men tog ett test en knapp vecka efter skrapningen och det var svagt positivt. Det jag vill säga med det är att det kan ju ta den tiden för dig med, alltså ca 4v innan äl kommer igång.

Jag har precis som du använt pmedel länge, från att jag var 16 till 30! Tog ut sista pstaven innan jul förra året men planen var aldrig att försöka direkt då, ville lära känna min kropp först efter alla dessa år. Min fästman är också imponerad hur väl jag känner min kropp nu, tror det är svårt för männen att förstå sig på sånt där! Men som du säger jag är också glad att jag kan känna av kroppens signaler så pass bra. Jag känner t.o.m. när äggblåsan växer till sig. Inte så att det gör ont men jag känner hela tiden något "i bakgrunden". Så den här månaden kommer ägget komma från högra sidan haha:) (är alltid varannan höger, varannan vänster för mig) Ingen aning om det är "normalt" att känna så men för mig är det ett kvitto att kroppen fungerar som den ska. Om jag räknar från dagen jag började blöda så borde äl komma runt Lucia så blir BIM precis efter juldagarna. Men som sagt jag kommer nog att veta innan om det blivit något så om jag känner att jag är gravid och ingen mens kommit i början på januari så tar jag ett test då för att bekräfta.

Anledningen till att vi gjorde UL först i v12 var för att vi var ute och reste fram till dess. Sen var det ju min första graviditet och jag hade aldrig ens hört talas om vad ofostrig eller MA var för något. För mig var ett missfall blod i mängder! Nu vet man bättre:) Men jag hade inga blödningar eller andra tecken på att något skulle vara fel. Det enda kanske skulle vara att jag inte mådde särskilt illa och att magen kanske skulle kunnat vara större (är smal), men det är ju också så individuellt så jag tänkte inte så mycket på det och jag hade ändå andra symtpom som höll i sig. Men nästa gång är tidigt ul ett måste för mig. 

Nu håller vi alla tummar och tår att vi båda har turen med oss nästa gång!:)
Kram

En ofostrig graviditet (blighted ovum på engelska) är en typ av missed abortion. Cellerna som ska bilda själva fostret delas inte som de ska (oftast pga kromosomfel) men de celler som ska bilda fosterhinnorna och moderkaka växer normalt och producerar hcg som vid en normal graviditet. Oftast har något redan gått fel väldigt tidigt men det kan också vara så att kroppen inser att något är fel lite längre fram och att fostret då "tillbakabildas" (om det dött tidigt, tror inte det kan hända med ett foster som växt till storleken v.10!). Man kan alltså inte se något i fostersäcken på UL, det ser helt tomt ut fastän fostersäcken har växt och innehåller fostervatten. Man är alltså lika gravid som vilken annan graviditet men utan ett växande foster!

Sen behöver ju man inte ha gått så långt som jag innan det upptäcks, säkert många vanliga missfall som är ofostriga fast kvinnan inte vet om det om man inte har fått bekräftat på UL. Tydligen är den här formen av missfall väldigt vanlig.

Du har absolut en poäng i att det kan vara för tidigt att kolla då, dock tror jag inte att jag kommer bli besviken utan tycker mer att det är skönt att ha en plan på vad jag ska göra om mensen inte dykt upp. Jag vet ju att jag knappt en vecka efter att det slutat blöda så var det negativt på graviditetstestet. Kanske ska köra på att om jag inte fått den på nyårsdagen så kollar jag. Tror dock att jag kommer få den då det är lätt att pricka fel. Har i och för sig haft känningar i äggstockarna precis som jag hade innan jag blev gravid, dock kollade jag i ett par dagar med äl-test som inte visade något. Kanske är det på g, vem vet;) Oavsett så förväntar jag mig mensen och kommer den inte efter nyår eller runt där så kan det ju finnas en chans att jag blivit gravid men inget jag vågar räkna med. Om inte annat så kanske det kan gå vägen efter det att mensen kommit och då jag vet att äl borde vara igång. OM jag dock skulle känna mig gravid som jag även gjorde sist, då testar jag ju innan årsskiftet, det känns som em bra plan:) Äl borde ju inte kunna komma igång förrän man fått negativt på Stickan iaf?!? Åh vad kul att jag hittade dig här, ingen vet ju vad som händer framöver men härligt att diskutera lite med en vettig och gullig tjej. Fy vad otäckt att vara så gravid man kan med ett foster som inte växer:( Förstår hur lurad du måste känt dig, speciellt med tanke på att du dessutom känner din kropp så väl! Som du sa våra män har nog svårt att hänga med i alla svängar men de försöker nog så gott de kan!

Idag fick jag en känsla och tog ett äl-test, visade en glad gubbe så tydligen har jag äl inom det närmsta:)

Åh, vad kul! Kanske blir det en extra trevlig julklapp i år då trots allt;)
Jag ska faktiskt också börja med äl test denna veckan. Fick ett gäng clearblue av en väninna som inte behöver dem längre så jag tänkte prova mest för skojs skulle då jag aldrig vetat exakt vilken dag i cykeln jag har äl, samt att se om den kan ha blivit förskjuten efter der tidiga missfallet. Tog första idag, dag 11 ingen glad gubbe men det hade jag inte räknat med heller så tidigt. Hoppas dock att den kommer inom de närmsta dagarna då min äl värk blivit allt intensivare.

Har skickat dig ett meddelande på din FL inbox ifall du vill följas åt där istället, verkar ju som att vi kommer ha äl med några dagars mellanrum:)

Jag svarade dig precis på meddelandet som fanns i min inbox. Kan dock inte se skickade meddelanden eller att det gått iväg något. Har du inte fått det så hör av dig;)

Kram