Oplanerad graviditet , kris

Jag förstår att du känner dig stressad. Men nu är hon gravid och jag kan säga som så att jag själv är gravid. Klart får jag vissa stunder kalla fötter inför det hela. Då allt inte är stabilt i vår vardag just nu. Men jag kan inte tänka mig att göra abort. För tro det eller ej så känner en kvinna starkt för det lilla själet redan sen dag 1. Jag gjorde abort en gång flera år tbx. Vi var nygifta men fortfarande för unga och min man hade egen firma som han kämpade med att få upp och jag var endast 21 och han var 24. Han ville då som dig då ''inte tvinga mig till abort'' men jag kände på mig att han inte tyckte alls det var rätt tidspunkt och det fick mig att ta beslutet till abort. För jag kände mig så ivägen för honom. Men efter det så mådde jag så dåligt i i ett halvår drömde jag varje natt att jag var gravid och blev ledsen när jag gick på stan och såg mammor med sitt barn. Idag är jag gravid och det första jag kände efter mitt + var ångest över ett syskon innan det som jag dödat. ett äldre syskon som idag hade varit så glad över att få ett till syskon. Jag känner sån skuld och har lite svårt att helt glädja mig över denna graviditet utan att känna jag vände mitt andra barn ryggen. Så om du verkligen kan, så snälla försök att se över situationen och verkligen acceptera hennes val och vara ok med det. För det gör verkligen Jätte ont att ta sitt eget barns liv.