Anonym (Orolig fru)

Äldre 7 Dec 01:43

51 svar

Min man kan inte hantera alkohol

Usch, jag älskar verkligen min man över allt och han är världens bästa på alla sätt och vis, men: han klarar inte att hantera alkohol. Och det skrämmer mig fruktansvärt.

Som ikväll. Vi hade spenderat hela dagen på ikea och gravid som jag är var jag fullständigt utmattad när vi kom hem. La mig för att vila en halvtimme, men råkade somna och vaknade först flera timmar senare - runt halv ett. Vaknar då av ljud från min man som antyder att han är allt annat än nykter. Nästa ljud jag hör är att han ställer sig och KISSAR. I SOFFAN. Rusar upp och undrar vad i helvete han håller på med.

Han är extremt berusad och förstår inte alls vad som är fel med att kissa i soffan. Jag springer för att hämta handdukar och spraymedel för att minska skadorna i vår dyra soffa medan han försvinner ut i köket. 3 minuter senare kommer han in igen, skriker åt mig att han har då inte alls kissat i soffan, hytter med fingret mot sovrummet och skriker "GÅ" och kastar iväg handduken jag håller på med. Kämpar mot gråten och för att få honom med mig in till sängen. Sen går han igen.

Hittar honom i hallen där han sitter och stirrar ut i luften och är fullständigt borta. Lyckas till slut få med honom in till sängen, där han somnar på en sekund.

Detta är alltså inget som händer var dag, men allt för ofta vilket leder till att jag är jätteorolig var gång han ska ut och dricka. (nu hade han alltså bara suttit ensam i köket och sett på tv-serier...). Han har kissat i sängen vid två tillfällen det senaste halvåret efter att han druckit, spytt ner sovrumsmattan en gång, somnat på golvet ett antal gånger.

Han dricker tills han däckar nästan var gång, och har minnesförluster minst 80% av gångerna. När jag pratar med honom om det så verkar det inte alls gå in att det är oroväckande att ha minnesförluster så ofta efter man druckit, och att det inte är normalt.

Vad ska jag göra? Hur ska jag få honom till att lära sig att dricka normalt? Han säger ofta att han vill göra det, och skriver H2O på handen för att han ska komma ihåg att dricka vatten. Sen går det ändå åt helvete..

Jag har en son på tre år sedan tidigare som bor här på heltid och som mannen är världens bästa "pappa" till i vanliga fall, men min största skräck är att han ska vakna en sådan natt och se sin "pappa" sådär. Eller hitta honom sovandes på golvet en morgon. Nu har vi som sagt ytterligare en till påväg också.

Vill inte lämna honom. Vill bara att han ska ha ett sunt förhållande till alkohol. :(

Anonym (Orolig fru) Trådstartaren

Äldre 7 Dec 02:07

#2

minst skrev 2013-12-07 01:46:18 följande:

Filma honom i smyg nästa gång och visa honom dagen efter! Han kanske helt enkelt borde avstå helt och hållet!

Ja, det har jag funderat på flera gånger. Filma, eller åtminstone ljudinspela så han får höra. Men saken är att han faktiskt ofta har ångest på morgonen och lovar att det inte ska bli så nästa gång. Men sen blir det ju så i alla fall...

Ja, det har jag också tänkt. Men det känns bara så himla svårt. Han är stor vinentusiast och älskar att njuta av en flaska vin till maten. Han älskar också öl och tar sig gärna ett par stycken efter jobbet - inte var dag (det har vi inte råd med) men några gånger i veckan. Inget fel på något av det i sig men problemet är att efter några öl/vin så glider han väldigt lätt över på sprit - och det är då det farliga börjar..

I hans umgängeskrets är det också väldigt svårt att sluta dricka, då en väldigt stor del av deras umgängesform handlar om alkohol. Vet inte riktigt hur "accepterat" det är att bara sluta dricka. Även om det låter helt idiotiskt...

Anonym (Orolig fru) Trådstartaren

Äldre 7 Dec 02:33

#4

Hopplöst fall skrev 2013-12-07 02:27:04 följande:

Filma honom, visa och fråga om han tycker att det är okej att hans kommande barn ska se honom så.
Förmodligen kommer han att slå ifrån sig och säga att han såklart inte kommer att bete sig så mot barnet.
Om mirakel finns får han en chock och slutar dricka.
Det mest troliga är att han skäms en stund och sen är allt som vanligt igen.

Kontentan är: Tjacka spikskor och listigt dra iväg!
Han kan aldrig lära sig "dricka normalt", tyvärr. :(

Usch, jag vet att du har rätt någonstans. Och jag vill verkligen inte att mina barn ska växa upp med någon som har några som helst alkoholproblem. Men jag vill verkligen, verkligen inte lämna honom. Vi är nygifta och jag är övertygad om att han är mannen i mitt liv, (låter väldigt naivt) men han har verkligen allt jag letar efter och vi har ett fantastiskt förhållande på alla sätt (utom detta).

Tror att jag verkligen måste få honom att förstå hur allvarligt detta är för mig imorgon, och ställa någon form av ultimatum. :(

Anonym (Orolig fru) Trådstartaren

Äldre 7 Dec 02:41

#7

Anonym (Nin) skrev 2013-12-07 02:36:56 följande:

Stackare , förstår precis hur du har det. Vet precis hur du har det , min man är också världens bästa nykter. Men helt jävla hopplös när han dricker. Jag vet att det med 98% chans går åt helvete varje gång han dricker dock kissar han på rätt ställe fortfarande (lite ironi)

Vi har inga barn fast skulle vi ha det och om han drack så ofta som din man gör (min dricker väldigt väldig sällan) så skulle jag faktiskt tvinga i honom antabus. Hota med det i morgon detta är så jäkla oacceptabelt när man är pappa och annars också för den delen.

Jättekram från mig

Tack för dina ord! <3 Vill bara förtydliga att det är inte SÅ ofta som han dricker såhär mycket. Det är kanske en eller två gånger i månaden (såklart allt för mycket det också). De gångerna han dricker tillsammans med mig, till maten eller så, så klarar han oftast av det (även om han blir lite simmig i blicken, och konstig i rösten efter bara några få öl vilket jag tycker är jätteobehagligt, men det förstår han inte alls och tycker bara jag är känslig för han är ju PRECIS som vanligt). Men är han ensam, eller tillsammans med kompisar så går det nästan alltid fel. :(

Anonym (Orolig fru) Trådstartaren

Äldre 7 Dec 02:44

#8

Lennart Alstermo skrev 2013-12-07 02:40:17 följande:

Är du säker på att din karl inte fått hjärnblödning eller något? Det där låter inte alkoholrelaterat, tänker snarare på droger, eller återigen.. hjärndöd av någon anledning

Har också varit inne på droger i tankarna ett par gånger, just för att han verkar så "borta". Han har dock haft ett cannabismissbruk som han tagit itu med och varit fri från i 3,5 år (längre än vi varit tillsammans). Jag tror verkligen inte han skulle börja med någon form av droger igen.. men man vet ju såklart aldrig helt.

Anonym (Orolig fru) Trådstartaren

Äldre 7 Dec 02:52

#11

Lennart Alstermo skrev 2013-12-07 02:49:45 följande:

Ja du är nog närmare nu. Cannabis i kombination med alkohol har jag ofta sett framkalla sådant beteende.

Har han en gång varit brukare finns risken att han börjat igen. Däremot är cannabis en mjukare drog än alkohol som i enbart cannabis bruk jag aldrig sett framkalla sånt beteende

Usch, nu skrämmer du mig. Men hade han fallit tillbaka i det missbruket så borde jag väl kunna känna lukten av det? Går det verkligen att dölja? (kan väldigt lite om cannabis..)

Anonym (Orolig fru) Trådstartaren

Äldre 7 Dec 02:53

#12

Tack för era svar!! Ska gå och försöka få några timmar till med sömn, så att jag förhoppningsvis kan ta itu med detta imorgon. Godnatt!

Anonym (Orolig fru) Trådstartaren

Äldre 7 Dec 03:41

#17

Anonym (Nin) skrev 2013-12-07 03:09:31 följande:

Menade inte att antyda att din man dricker ofta och att det på något sätt är mera acceptabelt att min man dricker mera sällan :)

Dom får oss att må så in i helvete dåligt då dom inte går att lita på. För visst mår du dåligt bara han tar i ett glas? den otryggheten att vi inte vet hur det ska gå denna gång. Klarar han det eller inte.

Jag har blivit nykterist för att jag hatar alkohol så grymt mycket nu pga hur han beter sig. Förklara för honom i morgon hur stressad och hur dåligt du mår. Vilken panik du får . Allvarligt talat tycker jag att du säger att nu är det nolltolerans det blir inte en droppe till. Du vägrar att behöva må så dåligt längre bara för att han inte kan bete sig. och hota med läkarbesök och antabus så förstår han nog allvaret.

Min karl mår också jättedåligt dagen efter och ber om ursäkt 100 gånger.

Vet hur du mår ,för visst är du alldeles skakig nu fast han har somnat och kan inte koppla av på flera timmar.

Jäkla karlar vi har ;)

Tack igen:) Nej, jag menade inte alls att du antydde det. Ville bara förklara att sådant här inte händer flera gånger i veckan. I sådana fall hade jag nog varit ute ur huset för länge sen...

Jaaa, precis som du skriver. :( Bara jag hör ljudet av att han öppnar en ölburk så får jag en jätteklump i magen. Oroar mig för hur det kommer gå den här gången. Om han kommer klara det eller inte. Är vi tillsammans med mina vänner så är jag orolig för om han ska göra bort sig och klarar inte helt att koppla av

Och nu är jag, precis som du skriver, jätteupprörd och klarvaken. Försökte gå och lägga mig bredvid honom och sova men hade inte ens chans att somna. Tankarna bara snurrar. Trots att klockan är halv fyra och sonen kommer vakna om några få timmar så klarar jag inte att få ro i kroppen till att sova. :(

Ska jag tvinga honom till läkaren. Då ryker hans körkort, pga tidigare cannabismissbruk (då gick han själv till läkaren, och fick åka på rehab och har sedan inte haft några återfall). Förlorar han körkortet så förlorar han jobbet. Då kan vi inte bo kvar i huset. Aaaahhh. Jag blir galen.

Nolltolerans är väl det enda riktiga. Men då försvinner förmodligen större delen av hans sociala liv också. Och det finns alltid alla dessa små undantagen. Alla förbannade undantag. Middag hos hans mamma? Ja, men då kan man väl ta ett glas? Det är ju kontrollerade former. Lite vin till fredagsmiddagen som han lagat i flera timmar? Ja, det hör ju nästan till. En öl tillsmammans med några kompisar över en fotbollsmatch? Ja, det hör ju nästan till.... Ååååh, önskar bara att han kunde hålla sig till det. Då hade ju inte det varit några problem med alla de undantagen då man "måste" dricka... :(

Anonym (Orolig fru) Trådstartaren

Äldre 8 Dec 11:06

#37

Hej igen, och förlåt för att jag inte fick gått in och berättat hur det gick igår. Vi pratade väldigt mycket om det, hela dagen. Han förstår verkligen att han har ett problem, och han sa själv att han hade tänkt mycket på det senaste veckan. Han förstod inte riktigt vad som hade hänt den kvällen. Hur som helst så är han beredd att göra vad som helst för familjen och det vi kom fram till var en nolltolerans mot sprit, och en gräns på en enhet när det kommer till öl, vin osv.

Han kan alltså ta ett glas vin eller en öl till maten, men inte mer. Det var alltså mitt förslag och inget han har "förhandlat sig till". Nu får vi se om det verkligen har gått in denna gången, och om den nya "regeln" fungerar. Gör den inte det så är det fullständig nykterhet som gäller.

Jag förstår att många skriver "lämna" på en gång, och tycker jag är naiv som skriver att han är underbar på alla andra vis. Självklart är jag först och främst mamma, men i det ingår att inte bryta upp en familj och ta min son från den man funnits där sedan han var under året, som han älskar och ser som sin pappa. När jag gifte mig ingav jag även ett löfte, om att stötta min man genom goda och dåliga tider. Jag lämnar honom inte för att han har ett problem, som han önskar att ta tag i. (lyckas han inte så har vi såklart inget annat val, men det får vi ta då)

Anonym (Orolig fru) Trådstartaren

Äldre 9 Dec 10:43

#44

Anonym (Nin) skrev 2013-12-08 14:29:36 följande:

Det låter ju jättebra

Vad sa han om soffan, trodde han på att han kissat där? Jag håller helt med dig att man faktiskt förtjänar en chans när allting annat fungerar

Människor har så jäkla bråttom att skrika lämna varje gång något är fel. Enligt ett inlägg, visserligen ett ganska gulligt inlägg så ska jag också lämna min man

Ja, jag hoppas verkligen att det kommer fungera:) Han verkar väldigt seriös och pratar hela tiden om att "barn och alkohol" går inte ihop, och att han vill vara en bra förebild för barnen. Ja, han kom faktiskt till och med ihåg det när jag berättade för honom. Skämdes rejält men menade att han måste ha gjort det halvt i sömnen, och trott att han var utomhus. Hur som helst höll han med om att det var totalt oacceptabelt och han förstod att jag hade blivit rädd.

Ja, folk har generellt väldigt lätt för att skrika "lämna". Jag kan förstå det med tanke på att de bara får med sig den lilla informationen som står här, om problemet. Jag kunde ju ha skrivit ett åtta gånger så långt inlägg om hur bra, trygg, stabil och kärleksfull vår relation är i övrigt.

Jag tänker ge honom en chans, både för min, hans och barnens skull. Men då måste han visa att han menar allvar och det betyder INGA fler sådana här episoder.

Anonym (Orolig fru) Trådstartaren

Äldre 9 Dec 12:19

#46

Anonym (det går...) skrev 2013-12-09 11:35:58 följande:

Har själv varit samma sits som TS man.
Men det går att förändra sitt beteende om bara vill. Har själv haft problem med att känna av vart gränsen för mitt drickande har gått ända sen man kom i kontakt med alkohol för 25 år sen.

För min egen del så var droppen när jag vaknade på min egen födelsedag en lördagmorgon för några år sen och har pissat ner mig i sängen för att jag var så jävla full så jag inte visste vad jag hette när jag gick och la mig, samtidigt som jag hör frun och mina 3 barn förbereda firandet i köket.

Jag skämdes nåt fruktansvärt över mig själv, så där och då bestämde jag mig för att aldrig mer utsätta min familj för detta.

Senare samma dag slängde jag all sprit som fanns i huset.

Själv dricker jag ingen starksprit öht längre och max 1 öl eller 1 glas vin till maten, that's it !
Jag håller stenhårt på det.

Så om TS man verkligen har bestämt sig för detta så kommer det att funka.

Ville bara säga TACK för att du delade med dig av din historia!!!

Min man kan inte hantera alkohol

INNEHÅLL