Snäll hemma, dum på förskola..

Vet inte vad jag ska ta mig till. Har en underbar tjej på 5,5 år. Vi har en mycket bra relation hemma, pratar om allt och umgås som bästa kompisar (hon är ensambarn).

Problemet är när jag ibland hämtar henne i förskolan så får jag reda på att hon har varit dum mot de andra barnen. Hon har knuffat, sagt fula ord,förstört något etc. Jag använder inte fula ord hemma, och slåss gör jag inte heller. TV existerar knappt, barnprogram är typ det enda som är på. Vi är rätt ensamma av oss (ingen släkt eller bekanta) förutom bara vanliga normala kompisar hemma i närheten.

Hon vet vad som är rätt och fel men ändå gör hon fel. Hon sitter själv hemma vid köksbordet och talar om för mig vad man får och inte får göra och vad som ska göras när någon är dum mot henne.

Jag har i smyg här hemma sett hur hon beteer sig mot sina kompisar (när hon tror att jag inte ser), men vid konflikt då, så har hon surat och gått ifrån med armarna i kors.

Varför gör hon inte detta i förskolan?

Jag vet att jag ställer stora krav på henne och jag blir riktig arg på henne när hon gör så här, men jag blir så ledsen när det inte funkar i förskolan. Jag känner mig som en usel förälder som inte har pli på min unge.

Vi är en familj UTAN Villa, Volvo, Vovve och massa syskon och stor familj och en Pappa som många/alla tycks ha.

Man får en stämel på sig då att man är konstig känner jag. Och om ens barn är konstig och gör fel så ser folk ner på en.

Alla andra har perfekta små sköra ömtåliga nätta flickor, min tjej är lång och normalviktig men med lite för mkt skinn på näsan. Jag älskar henne över allt annat men vet ej vad man ska göra. Fröknarna lyssnar inte.

krompa skrev 2013-12-09 21:23:13 följande:

Är kompisarna hon har hemma äldre? Det kan förklara varför hon agerar på ett annat sätt hemma.

De andra barnen är inte perfekta. Jag har haft turen att mina barn inte slåss och biter andra på förskolan, de uppför sig jättebra när vi är iväg, Men hemma kan de både knuffas, slåss, bitas och sparkas. Jag ser inte ner på föräldrar vars barn slåss på förskolan, (dock kan jag känna mig lättad att mina håller det humöret hemma).

Hur agerar hennes kompisar när hon blir sur? Kanske finns nyckeln i hennes agerande i hur de andra agerar i samband med när det blir konflikt. Kanske behöver hon bli ignorerad (ifall det är vad kompisarna hemma gör) eller behöver hon få motstånd?

Kompisarna hemma är i ungefär samma ålder som henne, både killar och tjejer men mest killar. Hon trivs bäst med barn som är äldre. Detta eftersom som hon själv säger att de barnen skriker inte och låter lika mycket.

Hon avskyr när det är stökigt, högljud och ostrukturerat. Därför går hon på en friskola med "bara" 14 barn i sin grupp. Dock slår de samman tre avdelningar (14x3 barn) en stund på f.ö och på e.m när de går ut.

Barnen får själva välja om de vill vara kvar på sin avdelning eller gå över till någon av de andra två. Då finns de 5-6 fröknar tillgängligt totalt. Kanske kan det vara något att hon söker uppmärksamhet? eftersom hon är väldigt självständig kanske hon behöver höra att hon är duktig och att hon syns och finns? (det får hon ju hemma, men utan överdrift).

Tycker bara att vi har det gott tillsammans och att lämna och hämta henne har aldrig varit problem och så möts man av det här tråkiga beskedet. Jag blir bara så besviken. Önskar det kunde vara tvärtom.

Jag tror att hon mer behöver motstånd från kompisarna på förskolan, hemma så säger barnen ifrån och min dotter också, de är mer på hennes planhalva. I förskolan så är de så sköra och försynta och detta känner väl min tjej av.

Snäll hemma, dum på förskola..

INNEHÅLL