När ett barn fyller år - ska syskonen då få paket också?

Jag hade en diskussion med en kompis häromdagen - hennes son fyllde 2 år och för att inte göra storebror för svartsjuk fick även han paket på lillerbrorsans födelsedag.
Tycker du det är rätt? Hur gör du med syskonrivaliteten?

Fast för mig handlar det inte om att visa att "jag tycker om någon" när jag ger mina barn presenter!

I det här fallet, med en extra present till syskonet, så handlar det om att göra "någon" i det här fallet mitt barn, glad när jag kan....

Kan man inte ge en liten present på kalaset enbart för att det är roligt och för att nån blir glad. Måste det finnas nån djupare mening med allt funderar jag på här i debatten.

Skulle därimot aldrig tänka att "nä, de får ingen liten sak på syskonets födelsedag, för det kan jag ge en annan dag?
Ser INGEN poäng där...

Amen alltså... Va?
Eh, nej den risken tänker jag mig jag inte!!

Jag har nog lite större tro om mina barn än så...
Och jag har haft rätt!
De har vuxit upp och blivit ENORMT generösa, inkännande och helt normala ungdomar

Ska jag lära dom något som dom inte har problem med, menar du?

Vi lever i en ganska så tuff värld, det är väldigt mycket de kommer få lära sig -allas våra barn-  och stångas med i livet. Skulle en liten present på sitt syskons födelsedag få dem att inte kunna sätta någon annan i centrum.
Njä, vi tänker ganska så olika!

Så du lär barnen att inte känna avundsjuka, genom att låta dom uppleva avundsjuka?

SÅKLART är det svårt för ett litet barn att sitta och titta på när ett annat litet barn får sina 20 paket att öppna.
Att då göra det liiiite enklare för dom, genom att ge dem en liten tröstis, gör inte att barnet lär sig att inte känna avundsjuka, de lär sig att den här känslan jag har förstår mina föräldrar att jag har och nu gjorde dom det lite enklare för mig...

Att låta det lilla barnen sitta där och känna avundsjukan, utan att vara lite delaktig i den känslan som förälder, anser jag visar barnet att "den här känslan jag har nu ska jag tydligen ha" för jag sitter här och känner "lite smått obehag" och ingen bekräftar den eller hjälper mig med den...

Jag har aldrig upplevt att mina barn skulle ha blivit avundsjuka om jag inte hade givit de här små presenterna. Det är FORTFARANDE inte av den anledningen jag gör så...

Jag vet att det går hand i hand med avundsjuka/låta en annan stå i centrum/kunna ge etc....
För mig är det inte samma område...

Snarare är det så att när barnen kommit upp mot tidiga tonår så känns det lite fjantigt att få en "tröstis".

Finns det nån fostrande poäng i att INTE få bli glad över en liten present, just på syskonets födelsedag?