Avskyr att dottern sover i vår säng!

Muta henne är väl ingen bra idé, försök göra henne tryggare i situationen istället. Vår dotter sover återigen i vår säng trots att vi inte är överlyckliga över det, men hon behöver det just nu. Nå får nog se om det är värt det att hon ligger kvar hos er och ni hittar andra vägar att leva med det eller hitta ett alternativ.

Sex kan man ju ha på andra ställen än i sängen till exempel... Är det så att ni sover sämre när hon kommer kanske någon av er kan däcka i soffan, kanske kan ni lägga en madrass nedanför er säng där hon kan lägga sig. Kanske följa med tillbaka till hennes säng och sitta på sängkanten till hon somnar om. Kanske ladda CD-spelare med saga som ni kan trycka igång så kan hon lyssna på den tills hon somnar om.

Men du, rädsla är inte rationellt... Om du tycker hundar är obehagliga och det kommer en hund glatt hoppandes mot dig, hoppar upp på dig och leker lite vilt samtidigt som ägaren står bakom och säger "han är inget att vara rädd för, han leker bara", tycker du att det är så betryggande då när du står med hundens tänder tre cm från näsan?

För övrigt är det lite konstigt om du tycker att du och din partner har rätt att få närhet om nätterna, men inte ditt barn. Din parten är ju så stor och duktig och borde väl ha lärt sig att sova själv vid det här laget.. inget att vara rädd för.

Vet du? Det är okej att du inte vill ha barn i sängen, men det är inte heller okej att låsa ute ett barn... du ser inte nyanserna i detta? Allt är inte svart eller vitt.
Konstigt detta med att vi är den enda djurarten som ska isolera våra avkommor i egna sängar från födseln.

Du läser också fel som vanligt... Det är INGEN som snackar om att samsova med tonåringar och det är nog ytters få om någon tonåring som själv vill sova med päronen. Detta handlar om ett litet barn och hur man ska lösa situationen som inte nödvändigtvis innebär samsovning utan någon kompromiss.
Och senaste diskussionen handlar om att det är fel att låsa ute en småunge med motiveringen "du har inget att vara rädd för".

Så du ser på riktigt inte skillnaden på att tycka illa om att avvisa barn mitt i natten/låsa ute barnet och att helt enkelt ha arrangemanget att barn och föräldrar sover i separata sängar och det är bra och fungerar för alla? För DET är det ingen som ställer sig emot här i tråden.

Ett antal personer i tråden...  Man kan jobba på olika sätt beroende på vad som är rätt för den enskilda familjen, för nej, det är inte så som många anti-samsovningfolks verkar tro att det enbart är när man samsover som man är en bra prettoförälder. Man kan komma upp med hundra olika lösningar. Vad jag tycker är konstigt är när det ena eller andra valet plötsligt misstänkliggörs, inte att man gör på olika sätt, eller ja, när det handlar om att avisa barn, skälla eller låsa ute tycker jag att det är förkastligt, men de allra flesta pratar inte heller om det när de inte vill ha barn i sängen 24/7.

Är det så svårt att förstå att det finns olika lösningar då? Och att en lösning för vissa familjer faktiskt är samsovning? För en annan att förälder sitter bredvid sängen och för en annan madrass på golvet? Är det så svårt att se att vi alla är olika och att det är okej?

Det är att övertolka. Vanligt på FL, för vet du, det är nog inte många som samsover som tycker att päron och barn som sover separat har en störd relation. Och inte heller många päron som inte vill ha ungar i sängen tycker att samsovaren i sig är störd, bara att de själva inte vill ha det så. Sen övertolkas det och så är pajkastningen igång.
Relax people!