Jag orkar inte ta hand om mig själv längre.

Kliv upp 20 min tidigare på morgnarna, och gor en sak extra varje morgon medan du utvilad har mest energi.

I nuläget är jag glad om jag tar mig upp 20 min innan jag måste åka till jobbet. Jag är enormt trött hela tiden. Det enda jag tänker på är när jag ska få gå och lägga mig igen.

Men du sitter här o skriver mitt i natten...?

Jag är på jobbet.

Prata med din vårdkontakt/läkare. Du kanske behöver stöd alt. deltidssjukskrivning innan det blir ännu sämre. Ta tag i det innan det blir en ond cirkel! Kram! Sköt om dig!

Du behöver hjälp att strukturera din vardag. Jag tror inte att det blir så lätt för dig att göra det när du samtidigt har för hög arbetsbelastning och jag vet inte om det blir mer möjligt för dig om du är helt utan yttre krav på rutiner (jobbet) och är helt ensam hemma heller  - eller har det funkat förut för dig? Har du tilläggsproblematik av neuropsykiatrisk art som försvårar organisation och planering? Har detta diskuterats med läkare eller psykolog? Om du får rätt kartläggning av dina svårigheter är det lättare att få rätt stöd. Du låter som om du har svårt med planering och organisation men också med stresshantering och att hushålla med din energi. Kanske lägger du en del energi på att oroa dig inför att bli sämre i din bipolära sjukdom, kanske är du orolig kring medicin. Du behöver på det hela taget mer stöd och mindre krav än du har i nuläget, att döma av ditt inlägg. Lycka till, hoppas du får rätt hjälp så du hittar tillbaka till dig själv och din ork. 

Ja det känns verkligen som att jag inte kommer att klara av det här på egenhand just nu. I vanliga fall är jag bra på att planera. Men nu är den förmågan som bortblåst. Jag har alltid varit usel på att hantera stress och jag har varit extra stressad den senaste tiden. Bland annat på grund av en tjänst jag sökte som jag oroat mig för att inte få. Nu har jag fått tjänsten men orken är slut. Det känns som ett stort nederlag att behöva sjukskriva mig det första jag gör nu när jag äntligen har fått tjänsten. Det känns som om jag måste stå ut samtidigt som jag inte vill annat än att ge upp.

Jobbar du natt?
Tror isåfall att det har stor del till ditt mående.
Jag är inte bipolär men har haft ett nattjobb och mådde precis som du.

Är det nya jobbet också en nattjänst?

Du har en sjukdom. Känn inte skam över att den går i skov och att du just nu mår sämre. Frågan är vad du gör åt det! Hur har du gjort tidigare perioder när du mått sämre? Har du nån strategi? Äter du medicin? Har du och din läkare följt upp den?

Ja nya jobbet är precis som det jag har nu, treskift. Jag jobbar 6 nätter på 6 veckors-schema. 

Tidigare när jag har mått sämre så har allt gått så himla mycket snabbare. Jag har gått ifrån att må bra till att må totalt superdåligt på mindre än en vecka. Sen har jag mått dåligt i 2-3 veckor för att sen börja må bättre igen. Den här gången har det liksom smygit sig på. Jag tar min medicin, samma som jag har tagit i flera år. Senast jag var hos läkaren var för ca två månader sen. Då mådde jag inte så bra, men jag trodde samtidigt inte att det skulle bli som det är nu. 

Jag känner inte direkt skam över mitt mående. Men jag blir både less och förbannad över att det ska vara så här precis nu och att det inte är ett kortare vanligt skov som jag har lärt mig att hantera utan sjukskrivningar. Jag tänker på vad chefen ska tycka om jag blir sjukskriven direkt. 

Jag ska försöka stå ut till efter jul och nyår. Kanske släpper lite mer av min stress då. Blir det inte bättre så kommer jag att ta kontakt med min läkare och se om det går att komplettera med någon medicin och försöka att slippa bli sjukskriven.

Skiftarbetet och bipolärt syndrom låter som en dålig kombination. Men har det fungerat tidigare får du fråga dig själv vad som är annorlunda nu. Det är mörkt vilket gör att många känner sig tröttare och har mindre energi. Personligen mår jag bra av en dagsljuslampa på morgonen.
Om du mår bra av rutiner tror jag inte sjukskrivning hjälper för risken är att du tappar alla rutiner då. Om du planerat saker och inte gör dem, vad hindrar dig? Du beskriver brist på ork. Vilka saker ger energi mer långsiktigt som är bra att "pusha" sig själv till? Träning, städning? Det är olika för olika människor. Jag bryr mig mindre om städning och hur jag ser ut och mer om träning när jag har brist på energi.

Som någon annan skrev tidigare i tråden, så kanske deltidssjukskrivning kan vara en lösning? Förstår att du ogärna börjar nya jobbet med sjukskrivning, men du kanske behöver gå ned i tid lite under en period för att orka få ordning på dina rutiner hemma, och mat och sömn. Kanske kan du vara sjukskriven 25 procent och se om det räcker?

Jag är också bipolär typ 2, och det du beskriver är precis så det är för mig när jag är på väg in i en depression. Jag blir inte deprimerad för att jag inte sköter rutinerna utan jag kan inte sköta rutinerna pga depressionen. När man går in i ett skov så får man minskad kapacitet och energi. Då måste man prioritera vad man ska lägga den på. Du har valt att lägga den på arbetet, vilket gör att du inte orkar ta hand om dig själv. I det läget är det kanske bra med en sjukskrivning för att du ska kunna använda energin till att få ordning på dig själv igen. Du kan försöka fortsätta ett tag till om du känner att du orkar, det kan ju ibland vända av sig själv, men om det inte gör det så är det nog bäst att tänka på hälsan först. Det är inte värt att vara deprimerad sen i ett helt halvår för att man vill sköta arbetet...

Hur går det för dig, TS?

Jag är bipolär och vi behöver rutiner och då är skift inte rätt arbete. Prata med din läkare för du är på väg ner och du vet som jag att sen kan de slå hejvilt. Bättre och mota Olle i grind. Första tecknen på nedåtgående är dåligt med sömnen och de andra du beskriver. Så ring din läkare och försök styra upp innan de tar pallatopp.