Min 3½-åring är rädd för en docka.

Jag förstår vad du menar TS!

Jag är själv rädd för väldigt mycket med många rädslor och några fobier. Jag blev liksom du väldigt skyddad från allt jag tyckte var läskigt.

Min man däremot blev "härdad" som barn, ingen skyddade honom från ofarliga saker. Hans föräldrar har aldrig sett en poäng i att skydda någon från något som inte ens är farligt.. Min sambo har inga irrationella rädslor som jag har. Vi pratar ofta om huruvida det är bäst att överskydda barn mot allt eller helt enkelt inte skydda barn mot ofarliga saker, "härda" eller vad man kallar det.

För att bli av med rädslor är det ju känt att man måste konfrontera dom. Det är intressant att se hur jag och min man blivit så olika och haft så olika uppväxt.. Vi vet ännu inte hur vi tänker göra, men det blir nog mer åt hans håll så att säga.