fick ingen julklapp i år igen av sambon.

HAHAHA!!

Min karl fattar inte all jag tänker, tycker - jag har fattat det även om jag tycker att vissa saker är självklara. Såsom att man blir ledsen av att inte få en enda julklapp när man har en att fira jul med. Jag har firat många jular helt utan julklappar och det har gjort mig ledsen i hjärtat i många år.

I år sa vi/han att vi inte skulle köpa något speciellt till varandra då vi precis gjort ett större gemensamt inköp. Men ja la till väldigt fort att jag skulle bli väldigt besviken om jag faktiskt inte fick någon julklapp från honom. Han tittade riktigt förvånad på mig men visst fick jag julklappar av honom. Inga superdyra, utan såna där med riktig omtanke/eftertanke. Men jag vet att hade jag inget sagt hade det inte blivit någon, har ju inte med ovilja, brist på kärlek el något sånt. Han anser att det är onödiga pengar men han förstår att det betyder massor för mig. Jag kan hålla med om att det inte behövs en massa dyra julklappar, så vi hittade en medelväg.

Det kan kännas knäppt att be/säga till om, men man får välja själv vilket som känns viktigast helt enkelt.

Jag förstår inte riktigt varför vuxna säger så, som till varandra i par och sen att det köps iaf fast från barnen. Har sett det flera ggr nu. Jag kan tycka att det blir mycket då vi sitter ihop med syskon, kusiner, syskonbarn, kusinbarn, min makes morbrors frus föräldrar och en massa annat och nej vi köper inte till dom vuxna. Men vi köper ibland, fast något lite roligt, el knäppt, el stickar själva, byter chokladpraliner som vi gjort. Något sånt.

Men jag har gift in mig i en släkt, med en make som säger så där och sen köper folk fast skriver från barnen och jag har suttit där och varit den som inte gett något alls då jag skulle följa reglerna.

Så min korkade fråga är då om detta är något man säger för att vara vänlig och inte ställa krav, men att det finns förhoppningar att få iaf? Jag skulle helt ärligt bli jätteledsen om jag inte fick en julklapp från min man.

Hihi, vad knäppt egentligen men då förstår jag varför jag inte förstår. Jag har väl lite autistiska drag för jag tar folk på deras ord och gör ibland helt fel i sociala situationer. Man säger en sak som ska vara en regel, men det förväntas något helt annat. Å andra sidan kan folk bli chockad åt andra hållet att jag säger en sak och sedan gör det med, vilket för mig känns mest rimligt! :) Jättetack för ditt svar, jag har länge tyckt att detta är lite klurigt.