Skitsnack bakom ryggen

Verkar mest som att de är osäkra och avundsjuka på er andra som lever i relationer. Du har sagt ifrån om att du inte accepterar och ställer upp på skitsnacket och mer kan du nog inte göra.
Antingen slutar du att umgås med dem eller så ser du till att byta samtalsämne så fort de sätter igång med skitsnacket när ni ses. Är nog inte så stor idé att göra någon större affär av det för jag tror inte de förstår problemet.

Jag kan bara gå till mig själv... När jag är som mest stressad, slutkörd, livet är struligt och ingenting känns roligt - då gnäller jag som bara fan trots att jag säger till mig själv att nu får det vara nog, det måste vara slut med gnällandet och de eviga klagolåtarna från min sida (det blir ju tröttsamt även för mig själv att höra detta ständiga malande, dessutom är det ju pinsamt att man inte kan bete sig bättre än så där trots att man faktiskt försöker sluta vara så där jobbig).

Det är jättelätt att hitta saker att uppröras över...går någon för långsamt och det inte går att komma förbi på trottoaren? Ja då blir man förbannad och kommer minsann klaga högljutt över det inför maken  när man kommer hem. Har man bestämt träff med kompisen och denne har glömt bort det och därmed inte dyker upp - ja då går man hem och är asförbannad över att kompisen slösar upp ens tid på det där viset och klagar oavbrutet över den dåliga stilen, pratar någon högljutt i mobilen på bussen etc OCH dessutom har en irriterande skränig röst - ja då måste man förstås dela med sig av den irritationen man går runt och pyser över av inför första bästa bekanta man stöter på (man är som sagt inte sitt bästa jag när man mår dåligt och blir väldigt lättirriterad på köpet så att det alltid  finns ännu mer saker att klaga över). Gör någon bekant nått fullständigt idiotiskt så blir man upprörd även där (även om man på många sätt är bekymrad över det valet den bekanta tagit så blir det ju faktiskt närmast skitprat eftersom det är så oron riskerar att ta sig i uttryck när man själv mår dåligt).

Jag undrar ifall dina vänners beteende kan bottna sig i någonting sådant här? Särskilt den som pratar mest skit. Hon kanske är överlastad på jobbet, sover dåligt, anhörig är sjuk och som hon oroar sig för - och att allt detta tar sig i uttryck i att hon hittar mängder av fel på andra människor som hon klagar högljutt över - dels för att hon är lättirriterad och dels för att avreagera sig (trots att det egentligen är någonting annat som trycker henne i grund och botten). 

Fråga rakt ut när din vän sätter igång att prata skit:
 "Vad är det egentligen som trycker dig när du reagerar så starkt på en sådan skitsak? Hur mår du egentligen?"  (kanske är det en direkt fråga en sådan missnöjd och klagig människa behöver för att tänka till och kanske även öppna upp ett samtal om det som i grund och botten kan ligga och gnaga i bakhuvudet).

Jag tror inte folk pratar skit bara för sakens skull, jag tror det ofta ligger någonting annat bakom att en person har ett sådant stort behov av att tala illa om andra.