Otacksamma barn förstör resan, gör vi rätt?

Det kan väl kanske vara bra att berätta det för dem innan? Att den utflykten står på spel, så de har chans att påverka.

Sätt de ner, förklara att ni inte uppskattar deras beteende och att de inte skärper sig så skippar ni den delen av resan, för det är inte roligt när de håller på som de gör. Ge de ett par dagar att ändra sitt beteende, bestäm sen.

Jag tror inte själv jag betedde mig som dina barn men minns att mina föräldrars långresor var jättejobbiga även om det fanns roliga inslag emellanåt. Jag ville bara hem hela tiden och hade väldigt lite glädje av dem.

Om dina barn inte brukar säga såna saker i vanliga fall kanske det ligger på ett annat plan, dvs att det tycker det är jobbigt att resa, saknar något? Med det menar jag såklart inte att ni skall åka hem på stört men att det kan vara bra att ra reda på orsaken, i synnerhet som tipsen hittils bara varit att ta tag i symptomen.

oj det hade min familj aldrig accepterat ett sådant beteende. Kanske dags att lära dem pengars värde?

Du skriver att barnen är otacksamma, det kan ju faktiskt vara så som Lilla My skriver, för dom är resan rätt tråkigt, det är ni föräldrar som uppskattar resan.

Men jag tycker ändå ni ska ta ett snack med dom, men fråga också hur de upplever resan och vad det är som gör att de tycker det är trist och varför de gnäller

Hur beter sig barnen när ni är hemma?

Jag tror att det du vill är att resten av resan ska bli trevligare, och jag tror inte att hot, skäll och straff kommer att göra dina barn roligare att umgås med, så jag skulle nog försöka lösa problemet på något annat sätt. Jag tycker att du ska tänka igenom noga exakt vad det är dina barn säger/klagar på och försöka förstå varför de är så missnöjda. Sen tycker jag att du ska prata med dem, utan att vara arg och anklagande, säg som det är, att du tycker att de verkar besvikna och missnöjda och prata mer ingående om vad problemet är. Är det för varmt? Jobbigt att inte förstå språket? Jobbigt att träffa massa okänd släkt som ska titta på dem och prata om dem? Långa bilresor? Tidsskillnaden som gör dem trötta? Hade de helt andra förväntningar på resan? Kanske de sett en specifik bild/sak framför sig och nu är det inte alls på det sättet? Ont i magen av ovan mat? Hemlängtan? Saknar kompisar? Ledsna att de missade den traditionella julen? Utifrån dina barns perspektiv är deras reaktioner säkert rimliga, utgå inte från att de är elaka och otacksamma, de har trots allt inte bestämt att ni ska resa, och det är lite väl att vänta sig att de ska vara överlyckliga hela resan när de kanske mest längtar hem.

Är det maten det är problem med eller allt? När jag var liten och var utomlands så betedde jag mig som dina barn. Jag älskade resan och var väluppfostrad men föll ihop totalt av att vara tvungen att äta på restaurang hela tiden och inte få den maten jag var van vid. Jag kommer fortfarande ihåg min ångest som jag fick inför varje måltid och hur hemskt precis allting smakade även fast det var precis samma saker som jag egentligen gillade.

nej jag tycker inte ni bör ställa in den delen av resan
det är väl ni vuxna som bestämt er för australienresan? fastän ni vet att det blir ansträngande tillsammans med barn? njut av resan o försök se dem som de barn de är som inte kan se den helhet ni ser när ni tycker de är otacksamma
dra ner på nåt annat i resan istället om det underlättar