Dålig sexlust har förstört äktenskap

Jag kände samma sak; ett dåligt sexliv påverkar allt!
Men jag kände också att jag inte ville leva med en man utan att tända på honom och jag ville inte tvinga honom att leva med mig.

Så vi skilde oss.

Mitt äktenskap skulle aldrig kunna gå i graven pga uteblivet sex. Min man skulle aldrig välja att skiljas för en sådan sak. Men det är väl olika det där hur viktigt man tycker att sex är.

Förstår TS och kanske på väg dit .

Vi är ett par med 3 barn jag man 39 år och min kvinna 34 .

Jag har försökt det mesta jag med här hemma .
Diskat lagat mat handlat hängt tvätt i bland har hon haft rena vilohemmet .
Mera sex = Nä

Vi ligger på 2 gånger i månaden .

För lite för mig .
Jag har talat med henne om det men då
känner hon press och förklarar för mig att det inte ska vara nått tvång !

Jag är inte nöjd med detta alltså ! Fast vi har då i alla fall .

När vi har njuter hon och har det så bra ,
Jag njuter av att göra det skönt för henne och det är
No 1 för mig .

Men det känns helförjävligt att separera för dåligt sex .
Synd om barnen .
Men jag mår jättedåligt av det här .

Hon är så trött kan det heta . Sen blir det TV och dator 3 timmar .

har ni barn ?

Jag förstår dig fullkomligt och har gjort samma sak, två gånger till och med. Vilket verkligen fått mig att fundera på om det är mig det är fel på..

Först separerade jag från min man som jag hade barn med, vi hade sex max en gång varannan månad, sedan från en tjej jag träffade och levde med några år, där var det uteslutande bristen på sex som fick mig att gå.

Bristfälligt sexliv leder till så mycket annat, ens självförtroende försvinner, man söker fel hos sig själv och tassar på tå för att vara till lags för att kanske, kanske få sex någon gång.. För mig blev det så att OM, OM min partner tog initiativ 8vilket hände titt som tätt en gång vartannat år eller så) och jag inte ville då så föresvävade det mig inte ens att säga nej, för jag ville inte krångla till vårat redan infekterade sexliv.

Av alla mina separationer, från 15-årsåldern till nu vid 35 är dessa två de mest genomtänkta och de som jag med facit i hand borde lämnat långt tidigare, jag var så osäker på mig själv och min kropp efter dessa relationer (som följde tätt inpå varandra) att det tog lång tid för mig att våga visa min lust igen för någon jag brydde mig om.

Från att haft det som er har det ändrats radikalt... Började med att jag efter en fest fick mail från en annan man... Sen fortsatte mailandet... För att göra en lång historia kort tillät min make mig ha sex med någon annan. I stället för att ha sex en gång varannan månad snittar vi nu 3ggr/v. Och jag blir äntligen riktigt våt igen! Ett riktigt uppsving i vårt sexliv!

Vi har inga gemensamma barn, men jag har två barn sedan tidigare. De bor to-må varannan helg hos oss, men de är ganska stora nu (13 och 16 år).

Jag har också många gånger funderat om det är mig det är fel på. Barnens mor hade jag också ett mycket dåligt sexliv med. Hon hade visserligen övergrepp i bagaget och kunde inte ta initiativ. 

Jag satsar också mycket på hennes njutning och sätter min egen i andra hand. Senaste året har hon dock endast varit intresserad av att det är över snabbt. Hon ger mig inte chansen att ge henne njutning. Ändå har jag verkligen försökt. 

Det känns inte kul att separera pga dåligt sexliv, men vad ska man göra då? Jag tycker ju hon är den sexigaste och vackraste i hela världen, och jag älskar henne. Men skall jag leva i frustration över ett helt kasst sexliv? Hur kommer jag må om 25 år?

Jag är den som inte vill i mitt äktenskap.

Det beror inte på avsaknad av lust . Är jätteofta kåt och onanerar ofta.Känslorna för min man har försvunnit sedan länge och liknar mer avsmak.

Vill skilja mig och ska göra det . Det är bara såååå svårt att ta steget.

Ser fram emot att ha sex igen.