Min tvååring är besatt av amning - jag vill sluta!!

För det första är amning vid 2 år normalt, bara avvikande i vårt samhälle.

Som du säger är det tjuren vid hornen som gäller och att vara konsekvent. Är han två år kan du ju dessutom förklara lite för honom att han är stor och att ni ska sluta med amningen, men att ni kan göra andra mysiga saker. När min dotter promt ville amma när det inte passade körde jag med "kom så kramas vi istället" och så fick hon vara ledsen över att det inte blev någon amning. Hon kom över det tillslut och nöjde sig med kramar.
Så var mjuk och snäll, men tyck inte synd om honom.

Annars kan ni kanske ta det stegvis, bara amma på kvällen exempelvis. Då kan du ju påminna honom om amningsstuden om han blir ledsen på dagen. Kanske kan ni introducera någon ersättning som ett gosedjur eller något. Det gjorde en vän till mig. Hennes son fick själv välja ett gosedjur i affären och så fick han det när han blev ledsen efter amning. Det funkade bra för dem.

Lycka till och kämpa på!

Var jag du skulle jag åka hem ifrån ett dygn. Det hade jag en kompis som gjorde. Pappan var hemma med barnen och hon tog in på ett spa hotell ett dygn. Gick alldeles utmärkt.

Säger som ovanstående; åk i väg på en weekend och låt honom komma ifrån det. Att mjäka med dem och kramas istället tror jag inte på.

Säg att mjölken tar slut bär man fyller 2 år och det betyder att han har blivit en stor kille nu. Det kanske funkar.

Jag vet att en del använder nagelbitningsmedlet Stopp och Väx på bröstvårtorna Det är en äcklig men ofarlig smak, mjölken har blivit "gammal" eller liknande brukar det dras till med

Jag har aldrig provat det själv dock Du är inte äcklig eller onormal!

Har en dotter på 1,5 som också är väldigt amningssjuk och jag orkar inte heller strida mot...
Förstår det där när de börjar rota i tröjan och gapar om de inte får bröstet när andra är omkring.

Hörde om någon barnpsykolog (pratat om avvänjning på radion) som rekommenderade att man sätter sig ner med barnet och förklarar att nu ska vi sluta med bröstet, även om barnet inte förstår fullt ut ska detta fungera om man sen är uthållig. Hon rekommenderade inte att  lämna bort barnet eller sova i annat rum, detta är en "strid" mellan mamman och barnet som måste utkämpas. 

Jag ska avvänja vår dotter nu då hon mest bökar och stökar vid bröstet, gäller att sysselsätta till max för att hon inte ska söka sig till bröstet

Tack för alla goda tips (och för att ni inte tycker det är onormalt!).

Jag ska nog prova alla varianter och försöka först med att "prata" med honom (även om han inte förstår allt än). Förklara att det är dags att sluta.

Om inget annat funkar får jag väl åka iväg en helg så att han får vänja av sig, även om vi redan provat det en gång och det inte hjälpte.

Nåja, gäller väl att vara konsekvent och det har man väl inte varit alla gånger.

Uppskattar alla råd och tips för det här var mycket svårare än jag kunde ha tänkt mig....från början var det liksom "kommer jag kunna amma honom alls!" och nu känns det nästan omöjligt att tänka sig att jag någonsin ska bli fri från det här. 

Jag håller med andra här i tråden, det är ovanligt men inte onaturligt att amma en två åring. Det jag vänder mig mot här i tråden är alla "lur" råd du får som går ut på att lura barnet för att du ska slippa ta en konflikt. Jag tror verkligen inte att barn blir glada av att alltid få som de vill. Jag tror heller inte att din son tar skada över att du sätter gränser runt din egen person, istället tror jag att genom att göra det så lär han sig att man får bestämma över sin egen men inte andras kroppar, något jag anser vara en viktig lärdom för alla.
Så om du inte vill amma mer, var ärlig och säg det till honom. Jag vill inte amma mer, jag vill inte att du lyfter min tröja längre, men jag vill gärna kramas. Självklart viktigt att förklara att du älskar honom och att du inte stöter bort honom men att du inte vill amma mer. Grunden för detta är såklart att du verkligen inte vill det. Om det istället är så att du tycker att det är jobbigt att din man och andra reagerar på amningen så är det något annat. Då kanske din hållning är "jag vill inte amma när andra är med" men jag tror det blir väldigt mycket svårare för en 2 åring och fatta och då blir ju alternativet för honom att ni går iväg och ammar.
En jätteviktig sak att komma ihåg här är att det är ditt beslut. Ingen annan, inte heller din son, bestämmer över din kropp. Däremot bestämmer du inte över hans känslor så han måste få ha rätt att vara ledsen, arg, tycka att du är dum etc. Han ska inte tvingas låtsas att det är en bra idé. Däremot är det inte ok att slåss eller göra vad som helst.

Min dotter är 2år och ammar fortf. Jag har bestämt mig för att endast kvällsamma nu. Första dagen nu och det går bättre än förväntat

Fast att åka iväg för att avsluta amningen... really? Då blir han ju dubbelt "övergiven" och varför ska han inte få lov att sörja att något han tycker mycket om är över?