Inlägg från: Anonym (tung sorg) |Visa alla inlägg
  • Anonym (tung sorg)

    Hur ska jag kunna leva utan min bästa vän (katt)?

    Jag vet att många säkert tänker, när de läser rubriken, att "men herregud det är ju BARA en katt!". Ja det är en katt, men hon har varit min bästa vän i 14 år och när jag har haft det jobbigast i livet har jag alltid haft min katt. De som träffar oss ser att vi har ett speciellt band, vi förstår varandra. Vi älskar varandra. Tack vare min katt har jag aldrig sen hon kom in i mitt liv känt mig ensam, trots att många hade känt det i min situation.

    För 2 år sedan dog familjens hund, vilket var så smärtsamt att jag fortfarande inte kommit över det. Sedan den dagen har jag tänkt på min älskade fina katt, på den dagen när jag kanske måste ta det beslutet att hon ska somna in. Och det är det här som skrämmer mig, som får mig att gråta och ger mig ångest. Jag kan ju inte leva utan henne! Hur ska jag någonsin orka leva utan henne i mitt liv? Det blir tomt, livet har ingen mening.

    Finns det någon som läser det här som känt/känner som jag? Hur ska jag hantera det här? Många gånger när jag kollar på min katt faller jag bara ner och gråter, gråter över tanken på att en dag kommer jag aldrig mer se henne igen. Snälla hjälp för jag går under.

  • Svar på tråden Hur ska jag kunna leva utan min bästa vän (katt)?
  • Anonym (tung sorg)

    Tack för era svar.

    Anonym (..) Vad härligt att ni fick vara tillsammans 20 år, jag viskar till min katt vare kväll att vi ska slå rekord, eller i alla fall komma över 16 år (med hälsan i behåll). Hur kommer det sig att du inte skaffat nytt husdjur? Har det bara blivit så eller var bortgången för smärtsam så du inte vill vara med om det igen?

    dogcatbird Håller med dig om att katter flyttar ur sin kropp, kändes bra att läsa för jag vet att en sådan sak skulle kunna få mig att hantera det bättre. Det värsta med att skaffa ett nytt djur är skuldkänslorna, som om att jag försöker ersätta min fina vän, som om att jag kommer glömma henne och älska andra katten/djuret mer :(

    Newnamous 2 När jag läser det du skriver vet jag att du har rätt, jag vet att jag kommer ångra mig om jag inte uppskattar tiden vi har nu, och min katt känner ju att jag är ledsen och det mår hon ju inte heller bra av. Det som jag har svårt för är det här "aldrig tänket". Jag kommer aldrig mer få känna hennes mjuka päls mot mina handflator, jag kommer aldrig mer få se in i hennes kloka ögon, jag kommer aldrig mer få.... osv. De där tankarna gör så jävla ont, och när min katt gör något som är typiskt henne börjar jag gråta för jag tänker att jag någon dag aldrig kommer få uppleva det där igen. Tankarna är hemska och jag lider verkligen....

  • Anonym (tung sorg)
    Anonym (Oh) skrev 2014-01-07 20:43:45 följande:
     

    När vi tvingades avliva vår katt kändes det förskräckligt i många år men vi försökte tänka på all glädje som vi skänkt varandra och hoppades att vi hade gjort vårt bästa för att göra hans liv (16 år) till de allra bästa. Ta inte ut din sorg i förväg.

    Jag förstår din oro och hur du tänker, men efter att ha mist min man har jag insett att det viktigaste är tacksamheten över att ha fått lära känna denna fantastiska individ och dela många lyckliga år tillsammans. Jag skulle önska att du försöker tänka så istället, fast jag vet att det inte är lätt.
    Beklagar både din katts och mans bortgång.

    Ja jag försöker vara tacksam, men det är som om att jag gått runt och trott att hon ska leva för alltid men plötsligt kommit på att hon inte kommer det. Jag är tacksam för att jag haft henne i mitt liv, men när jag tänker på att hon ska dö är jag rädd också för att hon ska må dåligt den dagen hon dör. Det finns ju vissa saker hon aldrig kommer kunna svara på när hon blir döende, som t.ex. är hon rädd? vet hon att hon ska dö? har hon ont? är hon ledsen? osv... det är sånt som väcker skräcken. Alla frågor som jag inte kan få något svar på är värst.
  • Anonym (tung sorg)
    Seglaren1 skrev 2014-01-06 22:00:22 följande:
    Jag känner igen mig i det du skriver.. Förlorade min älskade katt förra vintern kan fortfarande gråta om jag bli påmind om henne. Skaffade en ny katt strax efter hon dog och mår så dåligt över att jag måste gå igenom samma sak någon gång i framtiden
    Beklagar :( fy det måste varit hemskt. Lider med dig.

    Hur kom det sig att du skaffade en ny katt? Jag kan tänka på att jag måste skaffa en katt som jag vet att min katt tycker om, även fast hon inte finns i livet längre när jag skaffar nya katten, annars skulle jag må jätte dåligt. Jag är också rädd att jag ska jämföra katten, och jag vet att jag aldrig kommer få ett band med en annan katt som jag har med min katt, vi har vår historia och det är den som gör att vi kommit varann så nära.
  • Anonym (tung sorg)
    Anonym (n) skrev 2014-01-06 22:58:21 följande:
    jag kände likadant när min gamle katt blev sjuk. ville inte bli för beroende av katten så jag skaffde en till yngre katt. Nu känner jag faktiskt inte lika rädd längre.
    Lever fortfarande din gamla katt?
  • Anonym (tung sorg)
    EvilShark skrev 2014-07-27 22:42:51 följande:

    Hej, jag vet verkligen vad du går igenom. Min katt dog för 3 timmar sen. Har haft honom sen jag var liten och nu bara faller världen ihop. Vi får försöka vara starka i situationen men var inte rädd för att gråta ut ordentligt. Man mår oftast bättre av det. Mitt tips är att tänka på fina roliga minnen av när din katt levde, gärna med någon. En del brukar kunna skratta efter ett tag, av kärlek. Ta hand om dig!<3


    Oh jag beklagar verkligen, det gör så ont i mitt hjärta att läsa Rynkar på näsan döden är så slutgiltig men samtidigt kan man ju ingen leva för alltid. Må din katt vila i frid och jag hoppas han/hon springer runt i himlen nu och är lycklig med massa andra djur.
Svar på tråden Hur ska jag kunna leva utan min bästa vän (katt)?