Ni som har barn som fått diagnos innan 6 års ålder.
Hur agerar/agerade ditt barn när det blev argt?
Kan/kunde barnen hejda sig i vissa situationer t ex om barnen var/är borta?
Hur reagerar/reagerade ev syskon på barnet?
När fick barnet diagnos?
Vem satte igång utredningen?
Var alla inblandade (föräldrar, lärare,närstående) medvetna om problemet eller såg ni som föräldrar mest?
Vi startade utredningen vid 5. Fick diagnos vid 5.5år.
I enstaka fall kan hon få någon typ av låsning och få typ panik. Oftast blir hon arg, skriker, skäller och tycker världen är orättvis. Hon fungerar ofta något bättre borta, där är snarare problemet att hon kan bli oförskämd samt att hon säger saker som sårar utan att vara medveten om det. Syskonet är 2 år. Relationen fungerar väldigt bra stundom och stundom är storasyster på småsyskonet för mycket. Vi satte igång utredningen. Närstående visste att hon hade konsentrationsproblem och var väldigt aktiv. Förskolan visste att hon hade konsentrationsproblem, men inte på den nivån hon faktiskt har. De noterade mer symtomen var för sig. Hon verkar inte lyssna, gillar inte långa samlingar, gör inte finmotoriska aktiviteter (vilka ofta kräver konsentration), gillar inte at lära sig nya saker osv. De såg nog typiska pojk-ADHD som norm och så aktiv/svårt att sitta still som dessa har hon inte.
Hon har svårt att konsentrera sig, lätt att bli stört och väldigt bra på att dagdrömma. (typ f.d ADD). Hon är aktiv och gillar att röra sig, är klart mer aktiv än de flesta flickor men inte alls på en sådan nivå vissa grabbar med diagnosen kan vara.