Orkar inte allt..

Personligen tycker jag sådant här är lättare att hantera när barnet väl är fött. Då blir det en individ. Min syster har precis fått barn och det är mycket lättare för mig att hantera än själva graviditeten. Nu får jag ju träffa min fina systerson! Jag tänker på honom med hans namn, inte som "bebisen".

(min situation är dock inte på samma nivå som din, jag har redan ett barn genom IVF, men gjorde fyra behandlingar ifjol utan att få något syskon. Det var min systers första graviditet, så självklart hade hon ett behov av att prata om det med mig.).

Jag lider med dig och förstår att det är jobbigt, särskilt som din syster inte visar att hon förstår att det är jobbig för dig. Eftersom det är din systers tredje graviditet så borde hon ju inte ha lika mycket behov av att prata om det.

Tycker du kan ta en paus från din syster om det känns som att du behöver det. Man kan ju inte gömma sig för evigt, men jag tror att det kommer att kännas lättare när barnet är större. Men det är ju inte bara det som är problemet, utan även att din syster inte visar dig någon hänsyn. Självklart ska hon ju kunna prata med sin syster om hon är jätteorolig för något eller om hon/bebisen är sjuk, men vanligt prat om barnvagnar och sånt borde hon ju kunna ta med någon annan.