Vad tror ni om min 2,5-åring?

Jag vill bara dela med mig lite oro med er för det här är inget jag direkt ännu vill diskutera med varken bvc eller någon annan, dels kanske för att jag känner mig smått överanalytisk gentemot min härliga son. Jag funderar vissa dagar på om han kan ha drag av något, eller rentav en ren diagnos... men det är så mycket som talar emot det.

Jag funderar främst p.g.a.:

Specialintressen:
- Han är extremt fascinerad av snurrande saker och har varit så ända sedan 1-årsåldern. Takfläktar, tvättmaskiner... Men han har aldrig på något vis varit "inne i sin egen värld" utan har snarare kommunicerat livligt med oss runtomkring, pekat och visat och velat upp i famnen och titta närmare o.s.v. Klart visat tydlig glädje och fascination.
- Han har älskat att snurra på allt möjligt. Grytlock, leksaker, bilhjul, cykelhjul, klockvisare, vrida på knappar o.s.v. Älskar också att dra ut nystan eller måttband och kommer sen springande med dem till oss för att vi ska snurra ihop dem igen. Älskar att vara med och hjälpa till med "vuxensaker", att knäppa på olika apparater, se blinkande lampor, tända och släcka o.s.v. o.s.v.
- Älskar att klotta med vatten, men mest så att han fyller koppar och häller ut vattnet igen eller sprutar med vattenbössor, kan sysselsätta sig med det här nästan hur länge som helst. Fast han har båtar och andra leksaker i badkaret så är det bara "spillandet" som gäller. Han springer flera ggr/dag till handfatet i badrummet och vrider på kranen så att han får stå där och fylla och hälla ut vatten.
- Han älskar ljudböcker och kan lyssna igenom låånga sagor gång på gång. Tröttnar aldrig! (trots sin ringa ålder :)
- Han älskar också vanliga böcker och skulle kunna lyssna på 10 på raken utan att tappa koncentrationen eller intresset, är det normalt för så små grabbar?!

Lekar:
- Han är första barnet och hemma på dagarna med mig. Han leker väldigt lite. Vill allra helst sysselsätta sig med sånt jag nämnde ovan, alternativt är han smått sur och gnällig och ligger på golvet och gör ingenting. Han kan nog köra med bilar, traktorer och flygplan ibland och använder dem "på rätt sätt" (snurrar inte bara på hjulen t.ex.) utan låter nog "drrr" när han kör. Men bara korta stunder.
- Bygger inte med klossar eller lego. Knappt ens om man är med. Spiller oftast ut klossarna och går därifrån. Men om man får honom att bygga ett torn så är han duktig finmotoriskt och bygger högt innan det trillar.
- Leker inte med sin leksaksspis alls. Bara om man är med, på uppmaning "kokar" han mat och bjuder men slutar direkt man går därifrån. Aldrig på eget initiativ.
- Är näsan smått rädd för dockor. Vill inte leka med dem alls. Har bara en själv och den bryr han sig inte om. Kompisarnas dockor är han oftast rädd för.
- Kan bygga pussel rätt bra om man är med, vill inte göra det själv. Blir fort arg om han inte får bitarna att passa. Dock är han rätt duktig på "plocklådor" med hål i.

Mat:
- Har varit extremt svår med maten! Bröstvägrade som liten, sedan också flaskvägrade han mellan 8 mån - 1,5 år. Ville inte äta själv just alls. Behövde "mutas" med en massa leksaker för att alls gapa. Detta "lossnade" dock efter 1,5 när han plötsligt började äta själv och sedan dess har det gått rätt så bra. Behöver dock fortfarande mycket uppmaningar och ofta behöver han matas för att få i sig maten. Äter /dricker väldigt små mängder i gången annars. Favoriten är soppor, varma och kalla.

Potta:
- Vill INTE bajsa på pottan. Vi har satt honom på pottan regelbundet nu sedan 1 år 8 mån ungefär men har inte kissat där en endaste gång ännu.

Bada/kläder:
- Går utan problem. Ingen överkänslighet med bad eller kläder. Gillar inte att klippa tånaglar eller bli tvättad kring munnen men annars ok. Borsta tänder går jättebra.

Socialt:
- Är social med de han känner, lite blyg för vissa men i regel "värmer han upp" fort. Intresserad av jämnåriga och älskar att rusa omkring efter dem och imiterar beteenden som han ser hos jämnåriga och äldre barn väldigt bra. Ingen ensamvarg alls! Hade en period där före 2-årsåldern när han bara "delade ut" leksaker åt alla han var med vilket gjorde att de till sist inte ville leka med honom eftersom han "störde" det som de gjorde med att trycka leksaker på dem. Men det har gått om nu, skulle jag säga.
- Är duktig på att förmedla vad han vill åt oss vuxna.
- Tycker INTE om att gråta verkar det som och försöker med all makt gråta tyst eller "hålla sig" om han stöter sig.
- Kommer nära och smeker kinden ibland och ger ibland pussar. Är dock ingen "gosis" eller riktig famnkatt, men verkar inte ha något emot närkontakt heller. Som riktigt nyfödd var han nästan lugnast med att ligga bredvid oss på soffan t.ex., blev ofta "bökig" i famnen,

Sömn:
- Som bebis/1-åring hade han mycket rytmiska rörelser i sömnen, skakade på huvudet, gungade kroppen men det växte bort.
- Sov korta stunder på dagen
- Nattskräck ofta mellan 1 och 1,5 år men försvann sedan

Motorik:
- Började krypa vid 11 mån, gå vid 1 år 3 mån. Fick fysioterapi p.g.a. att han var starkare i ena sidan av kroppen och bara "rullade" fram eller ålade på ena sidan av kroppen. Nu som 2-åring motoriskt normal, springer, hoppar, klättrar och går i trappor. Skulle inte definiera honom som klumpig.
- Tågångare kring 1,5 men har minskat massor, nu är det bara ibland.
- Viftade mycket med händerna när han blev ivrig/nervös/blyg där vid 1,5 år. Har också minskat. Nu gör han det bara någon enstaka gång.

Talutveckling:
- Sa bara enstaka ord fram tills ca 2 år 4 mån, har aldrig varit någon riktig "babblare" som pratat rotvälska utan han har använt de ord han har kunnat enskilt och de har varit rätt många. 2 år 5 mån kom tvåordssatserna på allvar. Sen gick han nästan rakt på treordssatser, men ännu rätt otydligt och det är ju mest vi föräldrar som förstår honom. Så här skulle jag inte säga att han är varken sen eller tidig.. pratar dock lite "speciellt", har paus mellan varje ord han säger och än så länge låter det lite monotomt men han har ju just kommit igång förstås...

Ja, det blev långt det här, om någon orkar läsa och kommentera blir jag jätteglad och tacksam.
Som ni ser är det ju så mycket som låter helt normalt. De "stora" grejerna, alltså det sociala, har jag ju ännu inte sett något avvikande med. Men det är kanske många bäckar små som gör att jag är lite orolig.....?