Min pojkvän ska bli pappa i mars

Vet att det inte är en sjukdom

Men det är en känslomässig sjukdom och jag undrar hur jag ska hantera hans tystnad. 
Om vi tillsammans ska "kämpa" oss igenom detta så undrar jag på vilket vis vi tillsammans gör det? när en vill ha svar på frågor om våran ev. framtid ( vilket vi har pratat om att flytta ihop,) och en svarar med tystnad och irritation?
Det är mycket som ska ordnas med för hans del också (DNA-test, papper, förhör osv....) efter födseln.

Jag har fått en massa anonyma sms från "någon" under en tid som bara syftar till att förstöra mellan oss osv....

Tack för ditt svar :)
För att kunna stötta honom på rätt sätt vilket du är inne på oavsett om  han vill ha kontakt  eller inte så måste han prata med mig. Delge mig sina tankar annars blir det svårt för mig att hjälpa honom och därmed hjälpa oss i detta. 
Det är svårt för mig också att veta vart står VI i allt detta? ( han skulle aldrig komma på iden att gå tillbaka till henne, så ont som hon har gjort honom det är jag 100% säker på). Men jag känner mig heller inte delaktig ser detta som ett gemensamt problem ( eller vad man nu ska kalla det) 

Nej det är inte säkert att det är han som är pappa, han ska göra ett DNA-test. Men 99,9% så är det nog så tyvärr.

Min första reaktion var gråt, gråt, gråt  såklart ( jag tyckte att han hade ljugit, så förtroendet är väl lite si och så  just nu, min andra reaktion var, Egotänk var också ( det skulle ha varit vi som fått barn om t ex 5 år)

-DU kan fetglömma att du släpar in ett barn i min lägenhet.

Vet, vet det var jäkla dumt sagt är rädd för att jag har tvingat honom att avstå även om han säger att allt är äckligt och han vill inte ha någonting med detta att göra. Han känner sig lurad och blåst på pengar ( blir ju underhållsplikt om det visar sig att han är pappan).

Tönt vet jag inte om han är.

Tjejen säger att hon tar p-piller (vad ska han tro? visst han kunde vara lite mer försiktig) 
Han kunde har varit försiktig med tanke på att hon redan HAR ett barn med någon annan. 
Han visste dock inte om att hon redan gjort 2 aborter innan hon träffade honom inom loppet av ett år. 

Säger en hel del om henne också tycker jag.
Hon är ansvarslös och omogen har ett stort ego där hon lever i en fantasivärld,  drömmer om den lyckliga familjen ( som hon själv aldrig har fått uppleva). 
Hennes ego att ÄGA två barn tar över allting, jag har läst det hon skriver i olika forum hur förbannad hon är på pappa 1 och ska gå till domstol för att få egen vårdnad om sitt äldsta barn. 
Stackars barn som har en sådan mor.