Hur förbereda syskon inför förlossning

Vi åkte och lämnade hos min syster när vi trodde vi skulle åka in senare. Då lämnade vi innan sovdax och så sov hon och åt frukost där.

Vi väckte inte Melvin. Åkte nog hemifrån runt kl 01, då morfar kom. Ringde på morgonen och berättade att han fått en syster.

Nu var han visserligen äldre än din dotter, men detta funkade bra och blir kanske så även denna gången (även om jag inte kommit så långt i planeringen än).

Vi ska också ha en liten när sonen är 2 år och 3 månader.

Jag skulle inte väcka honom för att säga något sånt, det skulle bara skapa onödig oro.

Vi har ungefär samma situation, min mamma som bor 27 mil bort ska komma. Om jag känner att vi måste in innan hon hunnit hit så ska jag ta taxi själv.

Min dotter är snart tre och vi fick nyss barn. Vi sa inte så mycket om när bebisen kommer, hon har ändå ingen uppfattning om tid. Vi sa att 'när lillebror kommer får du sova hos mormor och morfar'. När vattnet gick ringde vi mina föräldrar och väckte Matilda det sista vi gjorde sen kom mina föräldrar och hon följde med dom hem bara. Lite yrvaken men vid gott mod! Sen sov hon över där en natt och allt gick bra. Tydligen blev hon lite ledsen när dom kom till mina föräldrar men det berättade inte min mamma förrän typ häromdagen.

Jag kände av lite "mensvärk" framåt sen eftermiddag och hade order om att åka in i god tid, då första förlossningen gick snabbt, så vi sa till sonen (då knappt två år) att pappa skulle lägga honom och sedan skulle vi åka till sjukhuset och "hämta bebisen" och farmor skulle vara hemma med L. Det var inga problem.

Vet inte om vi hade väckt om det var mitt i natten, men antagligen hade han väl vaknat av att vi stökat runt.

jag tänker att det beror på läget och tidpunkten... har jag sjukt ont och det är BRÅTTOM så väcker jag ju inte syskonen kl 3 och stressar dom, helst :-P

men är kl 6 på morgonen och jag fortfarande är lugn så väcker jag dom nog allt och ger dom en kram innan vi drar!
sist kom jag ju hem till middan så det var ju lugna gatan oavsett  men det gick FORT och jag hade så ont så jag kunde inte prata med dottern mycket, ett snabbt hejdå i dörren.

går det lika fort nu måste vi ju ändå tyvärr ta med oss barnen så det blir i värsta fall att ringa ambulansen medan vi packar ihop oss på hemmaplan... sen så får barnvakt ta över på förlossningen. om hon hinner!

med andra ord, man får ta det som det kommer lite.

glömde skriva att jag har igångsättning 18/2 och har hemmaboende barnvakt fr om 14/2 så man får se...

Tack för alla tips :) 

Det svåra är ju att man inte har någon aning alls om när bebisen tänker titta ut. 
Efter som vår dotter kom i v35 och den förlossningen gick fort, så räknar jag med att bebisen kan komma lite när som helst från och med snart (dryga v 32 nu).
Så det är lite svårt att boka in någon som kommer och bor hos oss. Mina föräldrar jobbar båda, mamma är lärare så hon har ju lite svårt att ta ut semester någon längre period, men hon har lovat att komma på sitt sportlov då jag är i v 38/39, så får jag vänta så länge är det stor chans att vi kan tajma det... men men...
Jag tror inte heller vi har så mycket tid på oss när det väl sätter i gång, utan blir nog att försöka åka in på första känningen. Man kan ju hoppas att det hela börjar runt kl 10 på morgonen, så dottern är på förskolan och man har hela dagen på sig att få ut bebisen och så hinner ju mormor och morfar enkelt i tid att hämta på förskolan. 

Fortsätt gärna att fylla på med tips :)

Jag har tre barn: 6 år, 4,5 år och ½år. Äldsta var så liten när vårt andra barn kom att det inte var så aktuellt att förbereda så mycket. Vi pratade om att det fanns en bebis i min stora mage - hans syster/bor - och att morfar och morfars syster skulle vara hemma med honom när lillasyster/lillebror ville komma ut för då skulle vi åka till doktorn. Nu med sista barnet så var de stora lite äldre. Vi läste syskonböcker och "om-hur-bebisar-blir-till"-böcker. Talade om att vi skulle åka till sjukhuset när det var dags för bebisen att komma ut och att moster då skulle komma och vara hemma hos dem.

För mig är det inte ett alternativ att åka iväg utan att tala om för något av mina barn att jag åker. Nu har vi aldrig behövt väcka något barn då de har vaknat själva efter ett tag i alla fall. Alla mina tre förlossningar har startat nattetid. Jag har haft snabba förlossningar - nu med sista hann vi vara inne på förlossningen i 16 minuter - men vi har ju ändå inte åkt iväg på stört hemifrån. Sista tog totalt 3 timmar från första värkkänning men det blev inget stressande ändå hemma - det var på förlossningsparkeringen det blev lite stressigt . Våra barn sover gott, men när vi båda föräldrar har gått upp, jag har packat väskan till BB, duschat, ringt förlossning, lampor har tänts, barnvakt anlänt etc etc så kom de båda traskande efter hand . Samma sak när äldsta fick sin första lillebror. 

Mitt tips är att inte göra så stor sak av det. Då stressar man barnen minst.